Häxans hjärta

Att vara en häxa handlar inte så mycket om yttre saker, inte om kristaller, kortlekar eller ritualer, utan om ett dätt att leva, känna och lyssna. En häxa är någon som vågar se världen genom både det synliga och det osynligas, som låter intuitionen vara lika viktig som logiken. Det är en männisska som känner att naturen talar, att energier rör sig och att allt hänger ihop på ett sätt som inte alltid går att förklara med ord.

En häxa bär på en inre kompass som pekar mot sanning, även när den är obekväm, hon lysssnar på det som viskar i hjärtat, på det som känns i kroppen och på det som kommer från det där mjuka rummet mellan tankarna. Det är att våga stanna upp, när andra springer och sttt våga känna när andra stänger av.

Det som gör någon till en häxa är också modet attt stå i sin egen energi, att inte låta världen bestämma vad som är möjligt, att se tecken, där andra ser slumpen, att känna samband där andra ser kaos, att förstå att mörker inte är farligt, bara osett och att ljus inte bara är en fasad, utan ett val.

En häxa är någon som går sin egen väg, även när den är smal, som använder sina gåvor för att hjälpa, inte för att imponera och som vet att kraft inte är något man tar, det är något man bär. Det är inte titeln som gör häxan, det är hjärtat, intuitionen och att se mer än det som ögat visar.