Månen minns genom dig

Har du någon gång känt dig mer känslig utan att förstå varför?

Som om gamla minnen kommer plötsligt tillbaka. Känslor tänkt på längerör
sig under ytan. Du reagerar starkare drömmer mer eller känner en längtan
som inte riktigt går att sätt ord på.

I många andliga traditioner har månen länge förknippats med vårt inre liv,
känslor, intuition och det som lever under det medvetna.

Som medium upplever jag ofta att månfaser inte skapar våra känslor.
De belyser dem.
Och ibland belyser de sådant som redan finns lagrat i vårt känslominne.

Nymånen bär ofta en stillare energi. Det är en tid då mycket sker under
ytan. Vi kanske inte känner så mycket direkt men något börjar röra på
sig i det tysta. Nya intentioner, nya behov och nya delar av oss själva
vill få plats.

När månen växer märker många att energin ökar. Det som varit otydligt
blir tydligare. Känslor som varit dolda börjar ta mer plats.

Och så kommer fullmånen.
Det är här många upplever att något öppnas. Plötsligt känns sådant som
man trodde var avslutat levande igen. Gamla relationer dyker upp i tankarna.
Sorg, längtan eller glädje förstärks.

Det betyder inte att du går bakåt.
Känslominnet fungerar inte linjärt.
Ibland behöver själen känna något en gång till, inte för att fasta där, utan
för att släppa det på en djupare nivå.

När månen sedan avtar kommer en annan energi.
En inbjudan att släppa taget. Att låta det som visat sig få sjunka undan igen.
Det är därför vissa perioder känns mer känslomässiga än andra.

Inte för att du är känslig.
Utan för att kroppen, hjärtat och själen rör sig i cykler, precis som naturen.


Så nästa gång du känner att något gammalt väcks under en viss månfas,
prova att inte döma det.

Fråga istället; Vad försöker den här känslan påminna mig om?


För månen bär inte dina minnen. Men den kan hjälpa dig att se det
som redan lever inom dig. Och ibland är det precis det som behövs
för att hjärtat ska kunna släppa taget och bli lättare igen.