Santiago de Compostela, beläget i den grönskande regionen Galicien i nordvästra Spanien, är slutmålet för Camino de Santiago, en av kristenhetens mest berömda pilgrimsleder. Stadens historia som andligt centrum började på 800-talet när man upptäckte en grav som sades tillhöra aposteln Jakob. Enligt legenden vägleddes en eremit till platsen av en klar stjärna, vilket gav upphov till namnet Compostela, ”stjärnfältet”. Över graven restes en magnifik katedral som i över tusen år har lockat kungar, helgon och miljontals vanliga vandrare från hela världen att korsa Europa till fots.
Att vandra Caminon är en djupt rituell process som görs av både religiösa och personliga skäl. Pilgrimer bär med sig ett speciellt pass, credencial, som stämplas längs vägen, och ett pilgrimsbannor, ofta i form av ett jakobsskal. Målet nås vid katedralens storslagna torg, Praza do Obradoiro. Väl framme deltar pilgrimerna i den traditionella mässan där det gigantiska rökelsekaret, Botafumeiro, svänger i hisnande fart genom kyrkorummet för att rena och välsigna de utmattade vandrarna efter deras långa fysiska och mentala resa.
Platsen är starkt förknippad med mirakulösa fenomen och legender om övernaturlig hjälp.
Det finns otaliga berättelser om vandrare som i stunder av total utmattning mött mystiska främlingar som gett dem styrka, eller upplevt plötsliga, oförklarliga helanden. Den mest påtagliga magin är dock den djupa transformation som sker inom människorna. När de når fram till Sankt Jakobs grav vittnar de flesta om att det verkliga miraklet var själva resan, en färd som ger livslång inre frid och en global känsla av gemenskap.
Allt Gott!
