Runan Thurisaz. Porten till kraft, prövning och uppvaknande

Det är något i Thurisaz som känns uråldrigt, rått och mäktigt, en kraft som inte ber om lov. En port som står på glänt, men som du bara vågar gå igenom om du är redo att möta dig själv.

Thurisaz är den tredje runan i den äldre Futharken och bär i sin kärna energin av Thor, åskguden, men också något mycket djupare än storm och eld, en vaktpost mellan världar, ett hinder, ett skydd och en prövning.

Symbolik och namn

Namnet “Thurisaz” kommer från “Thurs”, som betyder jätte eller urkraft i den fornnordiska mytologin. Dessa “thursar” var inte bara fysiska jättar, de representerade kaoskrafter, de oformade elementen innan världen tagit form. Men runan är också nära kopplad till Thor och hans hammare Mjölner, den kraft som slår tillbaka mot kaos, som skapar struktur ur oordning. I sin form ser runan ut som en tagg eller en pil, något som sticker ut, som varnar, men också visar vägen.

Thurisaz som budskap: En andlig väckarklocka

När Thurisaz dyker upp i vägledning är det som om Universum slår med hammaren i marken och säger: “Nu får det vara nog med undanflykter. Det är dags att känna sanningen på riktigt.”

Denna runa säger inte att allt blir lätt, men den säger att du är redo att möta det som blockerar din inre eld, att se dina egna skuggor, eller andras och att våga skydda det du byggt, men också att ta dig igenom porten till nästa nivå.

Den kan symbolisera:

• En utmaning som formar dig.
• En situation där du måste säga ifrån.
• Någon form av healing genom konfrontation.
• En energi som behöver hållas i balans (aggression, rädsla, självförsvar).

Skydd och eld

Thurisaz är både ett svärd och en sköld, den kommer ofta som en påminnelse att sätta gränser, mot andra, men också mot dina egna invanda tankar. Den frågar dig: “Vad släpper du in i din inre borg? Och vad behöver du hålla ute?”

Spirituellt hjälper denna runa dig att:

• Skapa skydd runt din energi.
• Tända din egen inre eld utan att bränna ner hela byn.
• Våga gå igenom prövningar som stärker din själ.

Min mormor och Thurisaz

Min mormor var alltid försiktig med Thurisaz. “Den väcker björnen,” brukade hon säga. Men hon bar den ändå som symbol ibland, graverad i en liten träbit i sin väska, inte för att den gav henne makt, sa hon, utan för att den påminde henne om vem hon var när hon behövde minnas. Hon sa också att Thurisaz ibland knackar på dörren när du vägrar se det du måste se, det du redan vet, men inte orkar erkänna ännu.