Kronchakrat, när själen minns sitt ljus

28 oktober 2025
Författare: Ylva
Kronchakrat, när själen minns sitt ljus

Det finns en plats inom oss där stillheten är helig, där allt brus tystnar och vi känner att vi inte är ensamma, aldrig har varit och aldrig kommer att vara det. Där själen minns vem den är. Det är där Kronchakrat öppnar sig som en blomma av ljus högst upp på vårt huvud, där vi möter det gudomliga, våra guider och det stora medvetandet.

Kronchakrat är inte något man aktiverar, det är något man vågar överlämna sig till. Det öppnar sig när vi släpper kontrollen, när vi slutar leta och istället bara är. När vi låter hjärtat leda och sinnet vara stilla. Det är här vi känner förnimmelsen av att vara ett med allt, vinden, regnet, elden, skogen och den kärlek som genomsyrar allt levande.

Mormor brukade säga att Kronchakrat är som nattens stjärnhimmel: “ du kan inte ta på den, men den finns där, alltid. ” Hon brukade sitta i stillhet, med ögonen slutna och handen över hjässan och säga: “ Där ovanför, där du tror att himlen slutar, börjar din själ. ”

När Kronchakrat är öppet känner vi tacksamhet, tillit och frid. Inte för att allt är lätt, utan för att vi vet att även i mörkret finns en mening. Det är ett tillstånd där du inte längre behöver förstå allt med ord, du bara vet.
Du känner ljuset i varje cell, du känner din koppling till Universum och du känner hur allting flödar genom dig.

Men när Kronchakrat blir tungt eller stängt, känns världen ofta grå och meningslös. Vi tvivlar, vi känner oss bortkopplade från allt som brukade ge mening. Det är då vi behöver återvända till stillheten, inte genom att söka, utan genom att vila. Att sitta under himlen, lyssna till tystnaden, låta vinden röra vid håret och minnas att ljuset aldrig lämnat dig. Det är bara sinnet som ibland glömmer att titta upp.

Kronchakrat viskar: ”Du är en del av det gudomliga. Du är en gnista av alltet. Lita på ljuset, även när du inte ser det. ” Och när du gör det, när du tillåter dig att andas i takt med universum, öppnas porten in till något större.
Där väntar frid, kärlek och en känsla av hemkomst, till dig själv, till källan, till allt som är.

Ylva

"Ord som visar vägen inåt."

Jag skriver om hur jag använder intuition, energiläsning, tarot, symbolik och andlig reflektion för att förstå livets rörelser. Genom min erfarenhet guidar jag dig i hur man finner balans, fördjupar sin självkännedom och känner igen de subtila tecken som formar ens väg.

Senaste blogginlägg

LÄS ALLA
Tärningarnas tysta språk
Ylva
15 april 2026
Författare: Ylva
Att spå med tärningar låter för många som något man gör på skoj, som om det bara vore ett spel, eller en slump som inte betyder något. Men sanningen är att tärningar kan vara ett av de mest direkta och ärliga verktygen när man vill få fram budskap. Det finns något rått och...
När energin sjunger genom namnet
Ylva
14 april 2026
Författare: Ylva
Det finns något särskilt med Ärkeängeln Sandalphon, men det är inte en enrgi som ropar högt eller kräver uppmärksamhet, det är mer som en mjuk vibration som lägger sig runt dig när du behöver det mest, nästan som om någon stämmer dig inifrån. För mig är Sandalphon den där...
Där trumman leder mig
Ylva
13 april 2026
Författare: Ylva
När jag gör min trumresa börjar allt med en känsla, inte en plan. Jag sätter mig där kroppen vill sitta, som om marken själv drar mig till rätt plats. Trumman ligger först tyst i knät som om den väntar på att jag ska hinna ikapp mig själv. Jag andas några gånger, inte för att...
Där runorna faller rätt
Ylva
9 april 2026
Författare: Ylva
Att kasta runor är som att öppna en gammal dörr till något som alltid funnits där, men som bara visar sig när man verkligen lyssnar. Det är inte en spådomsmetod som skriker efter uppmärksamhet, den viskar. Den talar i symboler, i riktningar, i små energiförskjutningar som känns mer...
0939-1147147
Ring nu!
23