I läkningens stilla rum

Healing är som bäst när allt får bli enkelt igen. När man inte försöker prestera, inte försöker att göra rätt, utan bara låter kroppen och själen mötas på den plats som de längtar efter. Det är i den stunden healing blir något större än en metod, den blir en riktning och ett återvändande till sig själv.

När heling fungerar som bäst känns det som att något i kroppen äntligen får släppa sitt tag om en tyngd man burit länge eller en gammal känsla som aldrig fått något avslut. Det är små tecken som är knappt märkbara exempelvis som en värme som sprider sig runt dig.

Det är också då man märker att healing inte handlar om att fixa sig själv utan mer om att lyssna. Att låta det som varit tyst få tala, astt låta kroppen visa vägen utan att tvinga den. När man gör det så händer det något, då börjar energin röra sig igen och hjärtat känns mindre trångt.

Healing är som bäst när man  vågar vara mottaglig, när man släpper kontrollen och låter processen bära. Det är då man känner att man inte är ensam i sin egen inre värld. Det finns något större i ditt inre ljus som arbetar med dig och det är i den tystnaden som healing blir verklig.