En klassisk indisk modell för andlig utveckling där etiska, fysiska och meditativa övningar bildar en sammanhängande väg
Inom klassisk indisk filosofi räknas yogans åtta grenar till de mest betydelsefulla systemen för andlig utveckling. Modellen formulerades av vise Patanjali i hans Yoga Sutras omkring 200 år före vår tideräkning. Systemet kallas på sanskrit ashtanga, alltså åtta lemmar eller grenar. De åtta delarna utgör en sammanhängande väg från vardaglig moral till andlig insikt. Yama och niyama, etiska föreskrifter och personliga regler, bildar grunden. Asana, fysiska kroppsställningar, och pranayama, andningskontroll, utgör mellersta nivån. Pratyahara, dharana, dhyana och samadhi är inre meditativa stadier i ökande djup. Patanjalis text består av 196 korta verser fördelade på fyra kapitel. James Haughton Woods översättning från 1907 gjorde verket tillgängligt för Väst. Iyengar och Pattabhi Jois förde systemet in i modern fysisk praxis. På svensk mark har Ulrica Norberg och Christer Wallin spridit kunskapen.
Själva systemet yogans åtta grenar är en av världens mest detaljerade modeller för andlig utveckling. Inom modern wellness har grenarna funnit nya tillämpningar parallellt med sin urgamla användning. Termen ashtanga kommer från sanskrit ashta för åtta och anga för lem. Vise Patanjali sammanställde systemet i sin Yoga Sutras omkring 200 år före vår tideräkning. Verket består av fyra kapitel kallade pada med totalt 196 korta sutror. De åtta grenarna förekommer i andra kapitlet kallat Sadhana Pada från sutra 39 och framåt. Patanjali ger inte detaljerade förklaringar utan endast koncentrerade definitioner. Senare kommentatorer som Vyasa har utvecklat innehållet i utförliga texter. Det moderna intresset började när Vivekananda introducerade systemet vid Religionernas Världsparlament 1893. Yogalärare som T. Krishnamacharya spred sedan systemet i modern form. Men hur ser då de åtta grenarna ut i detalj?
De åtta grenarna följer en logisk progression från det yttre till det inre. Klassisk wellness i denna betydelse börjar med etiska föreskrifter kallade yama. Yama består av fem ahimsa, satya, asteya, brahmacharya och aparigraha. Dessa svarar mot icke-våld, sanning, icke-stöld, måttlighet och icke-girighet. Den andra grenen niyama omfattar fem personliga regler. De är saucha, santosha, tapas, svadhyaya och ishvara pranidhana. Dessa svarar mot renhet, förnöjsamhet, disciplin, självstudium och hängivenhet åt det gudomliga. Den tredje grenen är asana, alltså fysiska kroppsställningar. Den fjärde grenen pranayama betyder andningskontroll och styrning av livskraften. Den femte grenen pratyahara innebär tillbakadragande av sinnena från yttre intryck. De sista tre grenarna dharana, dhyana och samadhi utgör meditationens tre stadier. Vilka är då de centrala texterna i denna tradition?
Centrala texter i den klassiska yogans åtta grenar går tillbaka mer än tvåtusen år. Patanjalis Yoga Sutras är grundskriften och dateras till mellan tvåhundra före och tvåhundra efter vår tideräkning. Texten är skriven på klassisk sanskrit i extremt komprimerad sutra-stil. Vyasas Yoga Bhashya från omkring fyrahundratalet är den äldsta bevarade kommentaren. Vacaspati Misras Tattva Vaisharadi från 800-talet är en kommentar till kommentaren. Bhojas Rajamartanda från 1000-talet räknas som en av de mer tillgängliga klassiska kommentarerna. Swami Vivekanandas Raja Yoga från 1896 spred systemet i Västerlandet. B.K.S. Iyengars Light on Yoga från 1966 räknas som det moderna standardverket på engelska. Hans Light on the Yoga Sutras of Patanjali från 1993 är en omfattande kommentar. T.K.V. Desikachars The Heart of Yoga ger en pragmatisk modern tolkning. Hur ser då de etiska föreskrifterna ut?
De etiska föreskrifterna i yamas och niyamas första två grenar utgör yogapraxisens moraliska grund. Ahimsa, icke-våld, är den mest grundläggande och berör tankar, ord och handlingar mot alla väsen. Satya, sanning, kräver ärlighet mot sig själv och andra utan att skada med sina ord. Asteya, icke-stöld, omfattar både fysiska föremål och immateriella ting som tid och uppmärksamhet. Brahmacharya tolkas modernt som måttlighet eller medveten användning av sinnenas energi. Aparigraha, icke-girighet, innebär att inte hopa mer än nödvändigt. Niyamas fem regler börjar med saucha, renhet både kroppslig och inre. Santosha betyder förnöjsamhet och tacksamhet inför livets gåvor. Tapas är disciplinerad strävan eller brännande iver i andlig praktik. Svadhyaya innebär självstudium och studium av heliga texter. Ishvara pranidhana är hängivenhet åt det gudomliga. Hur ser då de inre meditativa grenarna ut?
De inre meditativa grenarna bildar yogans åtta grenars djupare praxis. Asana, fysiska kroppsställningar, är den tredje grenen och den moderna västerländska yogans huvudfokus. Patanjali nämner asana endast i tre sutror där han beskriver dess natur som sthira-sukham. Detta betyder stabil och bekväm hållning lämplig för långvarig meditation. Den fjärde grenen pranayama omfattar tekniker för andningskontroll. Nadi shodhana, ujjayi och bhastrika räknas till de mest kända övningarna. Den femte grenen pratyahara innebär att dra tillbaka sinnenas uppmärksamhet från yttre intryck. Den sjätte grenen dharana är koncentration på ett enda föremål eller en enda tanke. Den sjunde grenen dhyana är meditativ flödesupplevelse där koncentrationen blir kontinuerlig. Den åttonde grenen samadhi är fullständig absorption där tänkare och tankeobjekt smälter samman. Hur har då systemet kommit till Sverige?
Den svenska scenen för yogans åtta grenar har vuxit kraftigt sedan 1960-talet. Bertil Vällfors räknas som den moderne svenska yogans pionjär med sina böcker från 1965 och framåt. Christer Wallin grundade Svenska Yogainstitutet 1980 och har skrivit flera böcker om Patanjalis system. Ulrica Norberg har översatt och kommenterat Yoga Sutras till svenska. Hennes bok Yoga från 2003 räknas som standardverket på svenska. Maria Gerhardsson driver Yoga Vidya i Stockholm sedan 2005. Författaren Eva Roth har behandlat etiska aspekter av yamas och niyamas. Föreningen Yoga i Sverige samlar landets utövare med tidskriften Yoga magazine. Internationella Dagen för Yoga firas årligen den 21 juni över hela landet. Iyengar Yoga Center Stockholm och Stockholm Astanga Yoga är etablerade studior. Folkhögskolor som Färnebo erbjuder ettåriga yogalärarutbildningar. Hur kan en intresserad själv börja praktisera systemet?
Att börja praktisera yogans åtta grenar kräver varken stor utrustning eller specifik bakgrund. Den enklaste ingången är att börja med en av yamas eller niyamas regler i vardagen. Ahimsa kan praktiseras genom att medvetet välja icke-skadande tankar, ord och handlingar. Satya kan övas genom att hålla löften och tala sanningar med varsamhet. Patanjalis Yoga Sutras finns i flera svenska översättningar och bör läsas långsamt. Ulrica Norbergs Yoga ger en god svensk introduktion. B.K.S. Iyengars Light on the Yoga Sutras of Patanjali är standardverket på engelska. T.K.V. Desikachars The Heart of Yoga ger en pragmatisk modern ingång. För fysisk praxis rekommenderas en kvalificerad yogalärare med traditionell utbildning. Daglig praxis av tjugo minuters meditation eller andningsövningar ger märkbara effekter över tid. Vägen är lång men varje steg ger sin egen frukt.
Här hittar du våra läsvärda artiklar som ger dig en ny överblick på din situation och din resa i livet. Alla artiklar är nyskapade, så att vi kan erbjuda er det senaste och mest aktuella inom den alternativa världen
