Pachamama och Andinas heliga moder jord

Inom andinsk religion räknas Pachamama till de mest centrala gudomarna. Hennes tillbedjan sträcker sig över sex tusen år tillbaka. Namnet betyder Moder Jord eller Moder Tid på quechuanska där pacha betyder jord, värld och tid. Tillbedjan finns dokumenterad sedan förinkaiska kulturer som Wari och Tiwanaku. Inkarriket kanoniserade kulten mellan 1438 och 1533 som en av de fyra främsta gudarna. Bredvid henne stod solguden Inti, månen Mama Killa och skaparguden Pacha Kamaq. Spanska erövringen 1532 förbjöd andinska religionen och tvingade fram katolsk syncretism. Pachamama dolde sig under jungfru Marias gestalt i Copacabana. Modern reaktivering kom genom Evo Morales och boliviansk konstitution från 2009. Lagen om Moder Jords rättigheter från 2010 ger Pachamama juridisk personlighet. Centrala riten heter challa där man häller ut drycker på marken. Augusti månads första dag firas som Día de la Pachamama.

Jord, värld och tid

Själva gestalten Pachamama är en av världens mest seglivade pre-koloniala gudomar. Inom andinsk religion och mytologi intar hon en plats vid sidan av solguden Inti och månen Mama Killa. Hennes namn är sammansatt av två quechuanska ord med rika betydelser. Pacha betyder samtidigt jord, värld, kosmos och tid på quechuanska. Mama betyder moder eller dam och används också om månen och havet. Pachamama är därmed inte bara jordmodern utan tidsmodern och världsmodern. Hennes makt sträcker sig över jordbruk, fruktbarhet, hälsa och alla naturens cykler. Hon ger goda skördar till de som hedrar henne och hungersnöd till dem som missar. Hon räknas inom andinsk tradition som självmedveten varelse med egen vilja. Aymara-folket i Bolivia har en parallell tradition om henne under samma namn. Quechua-folket i Peru, Ecuador, Bolivia, Chile och Argentina tillber henne idag. Men hur uppstod då hennes kult historiskt?

Wari, Tiwanaku och Inka

Bakgrunden till Pachamama-kulten sträcker sig till de äldsta andinska civilisationerna. Förinka religion och mytologi i Anderna hade redan etablerade jordmoderkulter under Chavín-perioden. Den daterar sig till omkring 900 år före vår tideräkning. Wari-civilisationen mellan 600 och 1100 utvecklade tillbedjan vid stora tempelplatser. Tiwanaku-riket vid Titicacasjön mellan 500 och 1000 byggde monumental arkitektur för jordkulten. Inkariket från 1438 till 1533 kanoniserade Pachamama som en av sina fyra främsta gudomar. Hennes plats förstärktes genom dynastiska äktenskapsritualer och kungliga offer. Spanska conquistadorerna under Francisco Pizarro krossade officiellt riket år 1533. Utdrivningen av avgudadyrkan under 1600-talet försökte utplåna andinska traditioner. Pachamama överlevde dock genom dold synkretism med katolska helgon. Vilka är då de centrala riterna i kulten?

Challa och despacho

De centrala riterna i Pachamama-kulten är konkreta och utövas dagligen av miljontals andinier. Challa är den vanligaste riten där man häller ut den första klunken av varje dryck på marken. Detta gäller särskilt chicha som är jäst majsöl men också coca-te och även vatten. Riten utförs vid varje måltid som tackoffer för det Pachamama gett människorna. Pago a la Tierra eller jordens betalning utförs vid större tillfällen som husbygge eller ny gröda. Riten innebär att man gräver ett hål i marken och fyller det med offergåvor. Despacho är en mer formell offerritual där en utbildad yatiri sätter samman ett knytobjekt. Det innehåller coca-blad, llama-fett, frön, godsaker, blommor och ibland en liten figurin. Knytet bränns sedan i en speciell eld medan yatiri reciterar böner. Augusti månad räknas som hennes särskilda månad då hon är öppen för offergåvor. Hur har då kulten påverkat modern politik?

Morales och Buen Vivir

Modern politik och miljörörelse har påverkats djupt av Pachamama-kulten under senaste decennierna. Bolivia under Evo Morales från 2006 lyfte fram Pachamama som central nationell symbol. Hans regering integrerade andinsk kosmovision i grundlagen från 2009. Lagen om Moder Jords rättigheter från 2010 ger Pachamama juridisk personlighet. Lagen är världens första som ger naturen själv rättssubjektsstatus. Ecuador införde redan 2008 en grundlagsförändring som ger naturen liknande rättigheter. Konceptet Buen Vivir eller Sumak Kawsay på quechuanska har spridit sig internationellt. Det betyder att leva väl i harmoni med Pachamama. Förenta Nationerna antog 2009 en resolution om Moder Jords dag. Påven Franciskus tillsatte 2019 en synod om Amazonas med Pachamama-statyer närvarande. Konservativa katolska kretsar protesterade och vissa kastade statyerna i Tibern. Hur ser då tillbedjan ut idag?

Yatiri och New Age

Praktiken idag varierar mellan landsbygd och stad i Andinerna. På landsbygden i Peru, Bolivia och Ecuador är riterna del av varje gröddag och årligen. Bönder offrar de första frukterna av varje skörd tillbaka till Pachamama. Coca-blad räknas som hennes favoritoffer och bjuds vid varje sammankomst. Yatiri-prästerna är specialister som leder större ceremonier för individer och samhällen. De har vanligen lärt sig genom apprenticeship hos en äldre yatiri. Stadsbefolkningen i La Paz, Cusco och Quito praktiserar förenklade versioner av riterna. Mexikanska och centralamerikanska Pachamama-influencer har också börjat spridas. Turister och New Age-praktiker har integrerat andinsk Pachamama-praxis i sin egen praktik. Många andinier ser dock dessa former som ytliga utan djup förståelse. Catherine Allen vid George Washington University har dokumenterat dessa spänningar. Hur ser då scenen ut i Sverige?

Sverige-Bolivia och Lund

Den svenska scenen för Pachamama har vuxit långsamt men stadigt sedan 1990-talet. Latinamerikanska studier vid Stockholms universitet har akademiserat området under många år. Hans Norin har skrivit om andinsk religion och kosmovision i flera akademiska verk. Anna Maria Hägerfors har översatt boliviansk litteratur som behandlar Pachamama. Föreningen Sverige-Bolivia har anordnat årliga Pachamama-firanden i Stockholm sedan 2010. Den 1 augusti samlas latinamerikanska invandrare och svenska intresserade för challa-ritualer. Etnografen Per-Anders Pettersson har dokumenterat liknande firanden i Göteborg. Författaren Tomas Tranströmer berörde temat i flera dikter efter sin Latinamerika-resa. Universitetet i Lund har en kurs om indigene rättigheter där Pachamama är central. Solidarisk shoppning av rättvisemärkt kaffe från Anderna förknippas med kulten. Hur kan en intresserad själv närma sig traditionen?

Vägar in i jordmoderns värld

Att närma sig Pachamama-traditionen kräver kulturell respekt och historiskt djup. Catherine Allens The Hold Life Has från 1988 är den klassiska etnografiska studien. Hennes uppdaterade utgåva från 2002 inkluderar nyare politisk utveckling. Inge Bolins Rituals of Respect från 1998 beskriver kvinnliga praktiker. Marisol de la Cadenas Earth Beings från 2015 utforskar Andinska världsbilden. På svenska saknas större översatta verk men Hans Norins arbeten ger en god start. Resor till Cusco, La Paz eller Quito under augusti månad ger direkt erfarenhet. Många yatiri-präster tar idag emot besökande som vill delta i ceremonier. Personlig reflektion över förhållandet till mark och miljö kan börja hemma. Frågor om gratitud och naturanknytning kan väckas. För sådana stunder kan ett samtal med ett medium över telefon ge personlig spegling. En sådan stund kan placera jordmodernkulten i ett personligt sammanhang.