En ärkeängelgestalt som bär bud mellan himmel och jord i judiska, kristna och muslimska skrifter genom seklerna
Bland de mest framträdande gestalterna i abrahamitisk änglalära intar Gabriel en alldeles särskild plats. Namnet är hebreiskt och betyder ungefär Guds styrka eller Guds kraft. Som ärkeängel förekommer han i tre stora religiösa traditioner som budbärare mellan det gudomliga och människan. I Daniels bok i den hebreiska bibeln uttyder han profetiska visioner under den babyloniska fångenskapen. I Lukasevangeliet bär han fram budskapet till Sakarias och till Maria om förestående födslar. I islam uppenbarar han Koranen för Muhammed under tjugotre år och bär det arabiska namnet Jibril. Konsthistoriskt har Gabriel skildrats med liljan, symbol för Marias renhet, av mästare som Fra Angelico och Leonardo da Vinci. Liturgiskt firas hans minne tillsammans med Mikael och Rafael den 29 september i de större kyrkliga kalendrarna. På svensk mark möter besökaren honom i medeltida kyrkomålningar runt om i landet.
Själva namnet Gabriel går tillbaka till hebreiskan och består av orden gever och el. Gever betyder man eller stark, el syftar på Gud. Inom abrahamitisk religion och mytologi räknas Gabriel till de fyra ärkeänglarna tillsammans med Mikael, Rafael och Uriel. Hans grundläggande roll är budbärarens. Han överbringar himmelska besked till människor som ofta inte kunnat ta emot dem på något annat sätt. Den första kända förekomsten finns i Daniels bok från Gamla testamentet, författad omkring 200 år före Kristus. Där förklarar han för profeten Daniel innebörden av visionen om baggen och bocken. Senare förklarar han också profetian om de sjuttio veckorna. Gabriel framträder genom hela traditionen som tolkaren av det dolda. Men hur skiljer sig hans roll mellan de tre stora traditionerna?
Bilden av Gabriel rymmer både gemensamma drag och tydliga skillnader mellan religionerna. Jämförande religion och mytologi visar hur varje tradition utvecklat sin egen profil av gestalten. I judendomen ses Gabriel framför allt som domens och tolkningens ängel. Han är den som visat sig för Mose i den brinnande busken enligt vissa rabbinska tolkningar. I kristendomen utvecklas hans roll till den glada budskapets ängel. Han kommer till Sakarias i templet och berättar att hans åldrade hustru Elisabet ska föda Johannes Döparen. Sex månader senare anländer han till Maria i Nasaret och förkunnar Jesu kommande födelse. I islam intar Gabriel en än mer central plats. Han räknas som den högste av alla änglar och förmedlare av all uppenbarelse. Vilka är då de berömda berättelserna där han framträder i kristen tradition?
Berättelserna om Gabriels framträdanden i Lukasevangeliet hör till de mest älskade i kristen tradition. Den första utspelar sig i Jerusalems tempel där den åldrige prästen Sakarias tjänstgör vid rökelsealtaret. Gabriel träder fram till höger om altaret och meddelar att Elisabet ska föda en son som ska kallas Johannes. Sakarias tvivlar och blir av änglen straffad med stumhet tills barnet föds. Sex månader senare bär samma ängel ett mer omtumlande budskap till en ung jungfru i Nasaret. Gabriels ord till Maria, var hälsad benådade, har genom seklerna upprepats i den katolska bönen Ave Maria. Marias svar, ske mig som du har sagt, räknas som den mänskliga frihetens stora ja till Guds plan. Scenen kallas bebådelsen och har inspirerat tusentals konstverk genom kyrkohistorien. Fra Angelicos fresk i San Marco i Florens från 1440 räknas till de mest kända. Vad säger då judisk tradition om denna gestalt?
Den judiska traditionen om Gabriel är rikare än vad många kristna läsare anar. Talmud beskriver honom som en av fyra hovänglar vid Guds tron, var och en med sin särskilda uppgift. Han ska enligt rabbinska berättelser ha förstört Sodom tillsammans med Mikael och Rafael. Vid Israels uttåg ur Egypten dödade han enligt en tradition farao husstånds förstfödda. I Hekhalot-litteraturen, judisk mystik från tidig medeltid, framträder Gabriel som en kosmisk gestalt. Hans gestalt fyller där hela himlavalvet. Senare kabbalistiska skrifter knyter honom till den sefira som heter Gevura. Den står för Guds rättvisa och kraft. Hans plats är i den vänstra pelaren av livets träd, motvikten till nådens ström. Maimonides på 1100-talet ifrågasatte de mer mytologiska bilderna. Han betraktade änglar som abstrakta principer. I folkfromheten levde den personifierade Gabriel vidare. Hur har då islam tecknat hans bild?
Inom islam framträder Gabriel under namnet Jibril och har den högsta rangen av alla skapade änglar. Hans främsta uppgift är att förmedla Guds uppenbarelse till profeterna, från Adam ända till Muhammed. Mötet med Muhammed beskrivs första gången på berget Hira utanför Mecka år 610. Jibril uppenbarade sig då med befallningen läs, vilket inledde de tjugotre år långa uppenbarelser som blev Koranen. Hadithlitteraturen skildrar också mötet där Jibril visar sig som en man i vita kläder och frågar profeten om islams grunder. Detta möte kallas hadith Jibril och räknas som ett av de centrala texterna inom islamisk teologi. Jibril berättas också ha lett Muhammed under nattliga resan från Mecka till Jerusalem och vidare upp genom de sju himlarna. I Marja-berättelsen i Koranen är det Jibril som meddelar Maryam, Marias arabiska namn, om Jesu födelse. Vilken plats har då Gabriel fått i konst och liturgi?
Konsthistoriskt har Gabriel inspirerat fler bilder än de flesta andra änglar. Bebådelsemotivet räknas till västerlandets mest avbildade scener. Leonardo da Vincis Annunciation från 1472 visar Gabriel knäböjande med en lilja i handen. Fra Angelicos versioner i San Marco och Cortona räknas till tidig renässans kronjuveler. Den svenske 1400-talsmästaren Albertus Pictor har målat scenen i flera medeltida kyrkor. Bland dem finns Härkeberga och Täby. I ortodox tradition framträder Gabriel ofta med en stav som markerar hans budbärarroll. Liturgiskt firas hans dag den 29 september i romersk-katolska kyrkan. Han firas där tillsammans med Mikael och Rafael. Svenska kyrkan firar samma helg som mickelsmäss. Folkligt har kvällen blivit förknippad med starens flyttning och höstens ankomst. Lund domkyrka rymmer en särskild Gabrielmässa vid denna tid. Hur kan en intresserad lära sig mer om denna gestalt?
Att lära sig mer om Gabriel kräver ett bibliotek som spänner över flera traditioner. För svenska läsare är Birger Olssons Lukasevangeliet en god ingång till de kristna berättelserna. Karin Johannessons Gud bortom Gud behandlar änglaläran i bredare teologisk ram. För judisk tradition finns Tryggve Lundéns översättning av Talmudtexter. Olof Jönssons Änglarna i kristen tradition från 2003 ger en samlad svensk översikt. För islamisk tradition rekommenderas Mohammad Fazlhashemis Vad varje svensk bör veta om islam. Boken behandlar Jibrils roll lättillgängligt. Etnografiska museet och kyrkomuseer runt om i landet visar regelbundet medeltida änglakonst. Djupare existentiella frågor kan väckas under läsningen. För sådana frågor kan ett samtal med ett medium över telefon ge stöd och perspektiv. En sådan stund kan ge en personlig spegling av det egna sökandet.
Här hittar du våra läsvärda artiklar som ger dig en ny överblick på din situation och din resa i livet. Alla artiklar är nyskapade, så att vi kan erbjuda er det senaste och mest aktuella inom den alternativa världen
