Xenoglossi och okända språk hos människan

Inom parapsykologin räknas xenoglossi till de gåtfullaste fenomenen. Namnet kommer från grekiska xenos som betyder främling och glossa som betyder tunga. Termen myntades år 1905 av franska parapsykologen Charles Richet. Fenomenet definieras som spontan förmåga att tala språk personen aldrig lärt sig. Det skiljer sig tydligt från glossolali eller pentekostal tungotal. Skillnaden ligger i att xenoglossi är verkligt språk som identifieras av modersmål. Forskare delar upp fenomenet i två typer kallade recitativ och responsiv. Recitativ xenoglossi innebär att personen reciterar fraser utan att förstå dem. Responsiv xenoglossi innebär att personen kan föra samtal på språket. Mest omfattande forskningen genomfördes av Ian Stevenson vid University of Virginia. Hans huvudverk är Xenoglossy 1974 och Unlearned Language från 1984. Stevenson dokumenterade flera fall inklusive Jensen Jacoby som talade svenska.

Richet och Sorbonne 1905

Själva ordet xenoglossi har sina rötter i klassisk grekiska och myntades år 1905. Inom modern paranormalt intresse intar fenomenet plats som ett av de starkaste argumenten för reinkarnation. Franska parapsykologen Charles Richet skapade termen i samband med sin internationella konferens i Paris. Richet var själv professor i fysiologi vid Sorbonne och senare Nobelpristagare. Han kombinerade grekiska ordet xenos som betyder främling med glossa. Resultatet blev den exakta beteckningen främmande tunga eller okänt språk. Fenomenet definieras som spontan förmåga att tala eller förstå språk man aldrig lärt sig. Det skiljer sig fundamentalt från glossolali eller pentekostal tungotal. Glossolali producerar ljud som inte motsvarar något känt mänskligt språk. Xenoglossi däremot producerar ett identifierbart språk som kan tolkas av modersmålstalare. Men hur dokumenterades då de första fallen?

Edmonds och Patience Worth

Bakgrunden till xenoglossi-forskningen sträcker sig till spiritismens guldålder under 1800-talet. Klassisk paranormalt rapportering om okända språk dyker upp först på 1850-talet i USA bland medium. Första väldokumenterade fallet är Laura Edmonds som var dotter till en domare i New York. Hennes far John Worth Edmonds var domare i New Yorks högsta domstol och spiritistanhängare. Han dokumenterade sin dotters mediumistiska förmågor i sin bok Spiritualism från 1853. Laura kunde enligt rapporten konversera på tio olika språk under sin trance. Bland språken nämns modern grekiska, polska, ungerska och flera afrikanska. Pearl Curran från St. Louis kanaliserade Patience Worth från år 1913. Patience uppgav sig vara en sjuttonhundratalsengelskan från puritanska England. Therese Neumann från Bayern var en stigmatiker som påstods tala arameiska under extaser. Vilka är då de moderna vetenskapliga fallen?

Stevenson och Jensen Jacoby

Moderna vetenskapliga fallen domineras av Ian Stevensons systematiska undersökningar. Stevenson grundade Division of Perceptual Studies vid University of Virginia år 1967. Hans Carlson-professur i psykiatri finansierades av Chester Carlson. Stevenson studerade över två tusen femhundra fall som tydde på reinkarnation. Hans bok Xenoglossy från 1974 dokumenterar fallet med Jensen Jacoby. Lydia Johnson var en judisk husmor i Philadelphia som hypnotiserades av sin make. Under hypnosen talade hon som Jensen Jacoby en svensk bonde från 1600-talet. Hennes svenska var grammatiskt korrekt och kunde tolkas av infödda svensktalande. Sharada-fallet i Indien involverade Uttara Huddar från Maharashtra som talade bengali år 1974. Hon hävdade sig vara Sharada en bengalisk kvinna från tidigt 1800-tal. Stevenson dokumenterade fallet i Unlearned Language från 1984. Hur ser då Dolores Jay-fallet ut?

Gretchen Gottlieb från Eberswalde

Dolores Jay-fallet är ett av de noggrant studerade exemplen från modern xenoglossi-forskning. Dolores Jay var metodistprästhustru från Mount Orab i Virginia. Hennes make pastor Carroll Jay hypnotiserade henne som del av egen forskning. Under hypnosen började hon tala som en tysk flicka vid namn Gretchen Gottlieb. Gretchen påstod sig vara från Eberswalde i Tyskland under 1800-talets mitt. Hennes tyska var ungefärligt korrekt men inte helt flytande enligt experterna. Ian Stevenson studerade fallet ingående med tyska språkexperter. Det dokumenterades i Unlearned Language tillsammans med Sharada-fallet. Skeptiker som lingvisten Sarah Thomason vid University of Michigan har reanalyserat materialet. Hon publicerade sin kritik i artikeln Past Tongues Remembered år 1987. Thomason hävdar att fallen visar ordkännedom snarare än flytande konversation. Hur skiljer sig då xenoglossi från andra fenomen?

Glossolali och kryptomnesi

Skillnaden mellan xenoglossi och relaterade fenomen är central för forskningsfältet. Glossolali är vanligaste relaterade fenomenet och kallas tungotal på svenska. Det förekommer främst inom pentekostala och karismatiska kristna församlingar. Apostlagärningarna kapitel två beskriver pingstdagen då lärjungarna talade. Modern lingvistisk analys har visat att glossolali inte är ett verkligt språk. Det består av repetitiva ljudkombinationer som följer talarens egen modersmålsfonologi. Kryptomnesi är annat relaterat fenomen som föreslås av skeptiker. Kryptomnesi innebär omedvetet återkallande av glömd information från detta liv. Ett barn som hörde sin mormor tala polska kan senare återskapa fraser utan kunskap. Detta är inte paranormalt utan en form av implicit minne. Tibetansk buddhistisk tulku-tradition betraktar reinkarnation av lamor som fenomen. Hur kan en intresserad själv närma sig forskningen?

Tucker, Wamback och Weiss

Praktiskt närmande till xenoglossi-forskningen kräver studier av klassiska och moderna källor. Ian Stevensons huvudverk är Twenty Cases Suggestive of Reincarnation från 1966. Hans Xenoglossy från 1974 fokuserar på Jensen Jacoby-fallet i Philadelphia. Unlearned Language från 1984 utvidgar materialet med Sharada och Gretchen-fallen. Stevensons efterträdare Jim Tucker har fortsatt forskningen i Virginia. Hans Life Before Life från 2005 sammanfattar fältet för bredare läsekrets. Helen Wamback gjorde också hypnos-regressioner under 1970-talet. Brian Weiss klassiker Many Lives Many Masters från 1988 introducerar regressionsterapi. På skeptiskt håll rekommenderas Sarah Thomasons artiklar i Skeptical Inquirer. James Randi skrev kritiskt om Stevensons metodologi i flera artiklar. På svenska finns Sveriges Parapsykologiska Sällskap som arrangerar föredrag. Hur kan en intresserad själv närma sig fenomenet?

Vägar in i okänt språks gåta

Att närma sig xenoglossi-fenomenet personligen kräver tålamod och förståelse för forskningens komplexitet. Ian Stevensons böcker finns i större universitetsbibliotek och i moderna nyutgåvor. Jim Tuckers Life Before Life från 2005 är mest tillgängliga introduktionen. Brian Weiss böcker om regressionsterapi finns på svenska i flera översättningar. Helen Wambacks Life Before Life är annan klassiker om hypnos-regressioner. Sveriges Parapsykologiska Sällskap har funnits sedan 1948 och arrangerar föredrag. Bibliotek över hela landet har byggt upp samlingar om reinkarnationsforskning. Praktisk start kan vara att läsa Stevensons populärvetenskapliga sammanfattningar. Frågor om själens vandring och liv efter detta liv kan väckas under läsningen. För sådana stunder kan ett samtal med ett medium över telefon ge personlig spegling. En sådan stund kan placera xenoglossi-frågorna i ett personligt sammanhang.