Ett kryptozoologiskt fenomen från Karibien som under tre decennier spritt skräck och nyfikenhet över västra halvklotet
Bland modernare cryptider intar chupacabran en alldeles särskild plats i den paranormala folkloren. Namnet kommer från spanskan och betyder ordagrant getsugare på svenska. Fenomenet uppstod i Puerto Rico under sommaren 1995 efter märkliga djurattacker. Bondfamiljer rapporterade om dödade getter, hönor och kaniner med två små punkthål på halsen. Djuren var nästan helt urtömda på blod. Den första kända kompletta beskrivningen kom från Madelyne Tolentino i staden Canóvanas i augusti 1995. Hon beskrev varelsen som reptilliknande, omkring en meter hög, med spikar längs ryggen och stora röda ögon. Berättelsen spred sig snabbt genom spanskspråkig media. På 2000-talet förändrades beskrivningarna i Texas till hårlösa hundlika varelser. DNA-analyser har visat att flertalet varit prärievargar med utbredd skabb. Forskaren Benjamin Radford publicerade 2011 sin grundliga studie Tracking the Chupacabra.
Själva fenomenet chupacabra började som ett rent puerto-ricanskt fall år 1995. Inom modern paranormalt material intar gestalten en plats vid sidan av Sasquatch och Loch Ness-odjuret. Termen användes första gången i augusti 1995 av reportern Silverio Pérez. Han skapade ordet som ett ordlek på chupar, alltså att suga, och cabra, alltså get. Bakgrunden var en serie djurattacker i de centrala bergstrakterna av Puerto Rico. Bönder vaknade till morgnar med döda djur i sina inhägnader. Getterna hade märkliga små punkthål på halsen och var praktiskt taget tömda på blod. Inga andra spår av angrepp eller kamp fanns synliga. Vissa rapporter talade om upp till hundratal döda djur per natt. Polismyndigheter och veterinärer kunde inte initialt förklara fenomenet. Men hur såg då den första kompletta beskrivningen ut?
Den första kompletta beskrivningen kom från Madelyne Tolentino i staden Canóvanas i Puerto Rico. Karibisk paranormalt material hade aldrig sett en motsvarande gestalt tidigare. Tolentino observerade varelsen utanför sitt hem en sen kväll i augusti 1995. Hon beskrev den som ungefär en meter hög och bipedal. Hudfärgen var grågrön med stora taggar längs ryggen från huvud till svans. Ögonen var stora och röda eller orangeglödande. Käften visade vassa tänder. Tolentino menade att varelsen rörde sig i hopp som en känguru. Hon kunde också flyga eller glida långa sträckor med någon form av membran. Hennes vittnesmål publicerades först i lokaltidningen El Vocero och spreds snabbt internationellt. Berättelsen blev en sensation i hela spanskspråkiga världen. Vilka är då de viktigaste tolkningarna av fenomenet?
Tolkningar av chupacabra-fenomenet har varierat starkt mellan olika forskare. Den kryptozoologiska tolkningen behandlar varelsen som en okänd biologisk art. Loren Coleman vid International Cryptozoology Museum har samlat tusentals rapporter sedan 1995. Han ser fenomenet som möjlig parallell till andra ovanliga arter. Den paranormala tolkningen knyter varelsen till UFO-observationer. Många rapporter sammanfaller med flygande föremål i samma område. Scott Corrales placerar i sina böcker chupacabran som möjligt genetiskt experiment. En tredje tolkning är folklorisk där varelsen ses som modern myt formad av populärkultur. Skeptikern Benjamin Radford fann ett anmärkningsvärt samband under sin undersökning. Tolentinos beskrivning matchade nästan exakt en utomjording från filmen Species. Filmen visades i puertoricanska biografer veckorna före hennes vittnesmål. Hur har då fenomenet utvecklats i USA?
I USA tog chupacabra-fenomenet en helt annan form från 2000-talets början. Beskrivningarna i Texas och andra sydvästra delstater handlade om hårlösa hundlika varelser snarare än reptilliknande. Phylis Canion, en jägare och veterinär från Cuero, Texas, fångade 2007 en sådan varelse vid sin ranch. Hon fotograferade djuret och tog vävnadsprover som skickades till genetisk analys. Resultaten visade att varelsen var en korsning mellan prärievarg och hund. Hudens nakenhet berodde på allvarlig sarcoptisk skabb som rivit av all päls. Liknande fynd har gjorts i Mexiko, Texas, Oklahoma och Maine. Texas Parks and Wildlife Department bekräftade tjugotalet liknande fall under 2010-talet. Varje gång har DNA-analys visat på vanliga prärievargar med skabbsjukdom. Skabbinfektionen ger djuren ett skräckinjagande utseende med tjock hud och fula sårbildningar. Hur ser då Radfords skeptiska genomgång ut?
Benjamin Radford genomförde under fem år en grundlig undersökning av chupacabra-fenomenet. Han var redaktör för tidskriften Skeptical Inquirer och resenär över Latinamerika. Hans bok Tracking the Chupacabra utgavs 2011 vid University of New Mexico Press. Radford intervjuade Tolentino personligen i Puerto Rico år 2010. Hon bekräftade då att hon hade sett filmen Species före sin observation. Filmens utomjording designat av H.R. Giger har samma stora ögon, grågrön hud och spikar längs ryggen. Tolentino själv är konstnär och var enligt henne mycket påverkad av den visuella designen. Radford spårade också spridningen av berättelsen genom latinamerikansk television. Varje land lade till lokala detaljer som sedan rapporterades som unika observationer. Hans slutsats är att fenomenet är en modern folkmyt född ur populärkultur och spridd via media. Hur ser då traditionen i Sverige ut?
Sverige har ingen egen tradition av chupacabra-rapporter men intresset har funnits sedan slutet av 1990-talet. UFO-Aktuellt och tidskriften Sökaren har återkommande behandlat ämnet sedan 1996. Författaren Clas Svahn har berört chupacabra i flera artiklar och böcker om paranormala fenomen. Hans bok Skapelser av skräck från 2005 behandlar internationella cryptider. Föreningen UFO-Sverige har samlat svenska översättningar av amerikanska och puerto-ricanska rapporter. Enskilda svenska resenärer har vittnat om observationer i Mexiko och Costa Rica. Inga formella vetenskapliga undersökningar har dock genomförts på svensk mark. Folkuniversitetet anordnar emellanåt föreläsningar om kryptozoologi och paranormala fenomen. Författaren Sven Rosén har skrivit om amerikanska cryptider i flera böcker under 1990-talet. Hur kan en intresserad själv närma sig ämnet?
Att närma sig chupacabra-fenomenet kräver både kryptozoologiskt intresse och kritisk granskning. Benjamin Radfords Tracking the Chupacabra från 2011 är den naturliga första boken på engelska. Den ger både en lokalsamhällelig och skeptisk-vetenskaplig vinkel på fenomenet. Loren Colemans Mysterious America ger en bredare kryptozoologisk översikt. Scott Corrales böcker representerar den mer paranormala tolkningen för balansens skull. På svenska ger Clas Svahns Skapelser av skräck en god ingång. UFO-Sverige har en webbsida med översatta rapporter och referenser. Filmen Species från 1995 är intressant att se efter Radfords genomgång. Egna frågor kring gränsen mellan känt och okänt kan väckas under läsningen. För sådana stunder kan ett samtal med ett medium över telefon ge personlig spegling. En sådan stund kan placera enskilda intryck i ett vidare sammanhang.
Här hittar du våra läsvärda artiklar som ger dig en ny överblick på din situation och din resa i livet. Alla artiklar är nyskapade, så att vi kan erbjuda er det senaste och mest aktuella inom den alternativa världen
