

I gryningen sitter jag där med spåkulan i i handen och försöker hitta svaren på mina och andras innersta önskningar. Tiden brukar nu vara mellan 03 - 05 för att kunna utnyttja gryningen ända från första ljusgnistan. Ibland håller jag den stora bergkristallen i mina händer för känslans skull. Ibland vibrerar den nästan, när viktiga framtidsbilder dyker upp. Hur jag ibland än försöker få se något som fedan hänt, så vägrar kulan.
Som om den vill säga till mig, att det som redan skett kan jag ändå inte ändra på. Nu är det faktiskt framtiden som gäller och den går att påverka. Kanske välja nya vägar, öppna nya dörrar. Ändra sitt sätt att vara och börja leva mer i nutiden. Medveten närvaro som det pratas så mycket om. Inte gräma sig för sådant som redan passerat utan istället omfamna de nya möjligheter som dyker upp. Där är kristallen envis med att visa framtidsvisioner!
Ändå brukar jag för att påverka, lägga andra småkristaller runt den stora för att få de svar jag vill ha. Eller åtminstone påverka lite. Kristaller som aventurin eller malakit när jag vill både veta om och påverka pengaflödet. Citrin som är framgångens kristall får också hjälpa till liksom pyriten, men det finns fler. Tigerögat som sägs öppna framgångens dörrar är också en favorit. När det gäller kristaller gäller det verkligen alltid att följa sin egen känsla.
Med ljus och kärlek i spåkulans sken
"Jag skriver för att göra det osynliga tydligare."
Jag skriver om hur man kan tolka det som sker i vardagen, om inre rörelser som ofta passerar obemärkta och om hur man kan hitta riktning när mycket känns oklart. Mina texter bygger på erfarenhet, intuition och en vilja att hjälpa dig se sammanhang på ett enklare sätt.