Dimma efter regnet i höstvärmen – uppe på den mörka himlen lyser, eller mer gnistrar, stjärnorna som silver i dimman. Det är otroligt vackert ovanför grantopparna. Naturen känns som ett underverk, som om skogen har en egen själ. Silverstjärnorna där uppe gör det också riktigt mystiskt i dimman. Sådana här morgnar älskar jag något alldeles speciellt att bo mitt i skogen.
Hösten kommer med harmoni och vi får tid till eftertanke, särskilt på senhösten. Inte så mycket stress och tankar att hinna med allt, så som på våren. Nu är mer tid att luta sig bakåt och slappna av. Tänka efter och låta själen komma till ro. Nu är fortfarande någorlunda varmt, så det kan till och med bli en simtur ibland – i mörkret och dimman under stjärnhimlen. En simtur för drömmar och eftertanke.
Brukar förbinda det med lite ljusmagi och tänder ett silvervitt ljus i en lykta innan jag går i vattnet och skickar en önskan till stjärnorna. Stjärnor och önskan är alltid något mystiskt-magiskt, så önskan ska hållas hemlig tills ens önskan gått i uppfyllelse. Du behöver naturligtvis inte ta en simtur utan kan utföra ljusritualen varhelst du ser stjärnan – igenom fönstret, på terassen ….
Med ljusmagi och massor av kärlek!
"Jag skriver för att göra det osynliga tydligare."
Jag skriver om hur man kan tolka det som sker i vardagen, om inre rörelser som ofta passerar obemärkta och om hur man kan hitta riktning när mycket känns oklart. Mina texter bygger på erfarenhet, intuition och en vilja att hjälpa dig se sammanhang på ett enklare sätt.
