Nilens glömda dal

Längs den livgivande Nilfloden nära staden Luxor ligger Konungarnas dal, en av världens mest betydelsefulla arkeologiska platser. Under flera århundraden, från det sextonde till det elfte århundradet före Kristus, fungerade denna karga dalsänka som den sista viloplatsen för Egyptens mäktigaste faraoner. Platsen doldes väl för att skydda de kungliga skatterna från gravplundrare, och det var först i modern tid som dalen fick enorm internationell uppmärksamhet. Det stora genombrottet kom år 1922 när den brittiske arkeologen Howard Carter lyckades upptäcka Tutankhamuns nästan helt orörda grav.

Utgrävningen av den unga kungens grav finansierades av den engelska aristokraten Lord Carnarvon. Bara en kort tid efter att den fantastiska fyndplatsen öppnats avled Carnarvon plötsligt till följd av en infekterad infektion. Detta dramatiska dödsfall lade grunden till de rykten om en faraos förbannelse som än idag, över ett sekel senare, fortsätter att fascinera allmänheten och inspirera otaliga Hollywoodfilmer. Myten säger att den som stör de dödas frid kommer att drabbas av olycka.

Mysteriet kring dalen lever vidare även genom de paranormala fenomen som rapporteras från området. Besökare och guider har ibland vittnat om att de har sett en spöklik uppenbarelse av en egyptisk farao. Gestalten sägs dundra fram genom den nattliga ökensanden i en praktfull stridsvagn, dragen av osynliga eller spöklika svarta hästar. Denna unika blandning av historiska rikedomar, uråldriga förbannelser och nattliga syner gör att Konungarnas dal för alltid behåller sitt grepp om mänsklighetens fantasi.

Allt Gott!