Maran och nattens förlamande tryck

Bland svensk folktros alla nattliga väsen är Maran det som har lämnat djupast spår i vårt språk, det är nämligen från henne vi fått ordet mardröm. Hon är ett osynligt, oftast kvinnligt väsen som smyger in genom låshål eller skorstenar under timmarna då mörkret är som djupast. Väl inne i sovrummet sätter hon sig gränsle över den sovandes bröst.

Den drabbade vaknar upp i panik, känner sig helt förlamad och upplever ett kvävande tryck över bröstkorgen utan att kunna verka eller ropa på hjälp. För att hålla denna plågoande på avstånd fanns det konkreta råd i den gamla bondepraktikan. Det mest kända knepet var att placera sina skor helt plant på golvet vid sängkanten med tårna pekande strikt utåt, bort från sängen. Detta enkla arrangemang förvirrade Marans orientering och hindrade henne från att kliva upp i sängen. Idag har vetenskapen gett detta skräckinjagande tillstånd ett medicinskt namn: sömnparalys.

Det inträffar när hjärnan vaknar ur REM-sömnen medan kroppen fortfarande är kemiskt avstängd för att förhindra att vi agerar ut våra drömmar. Fenomenet fascinerar än idag och tas med jämna mellanrum upp i svenska medier, hälsopoddar och hos Nordiska museet, där experter förklarar hur förfädernas möten med Maran i själva verket var en naturlig biologisk reaktion. Myten har därmed gått från att vara en skrämmande övernaturlig förklaring till att bli ett klassiskt exempel på hur folktron gav form åt människans kända kroppsliga upplevelser.

Allt Gott!