Pan och naturens hornbärande herde

Inom traditionell häxkonst räknas Pan till en av de mest seglivade förkristna gudomarna. Den grekiske herdaguden härstammar enligt mytologin från Arkadien i nuvarande Peloponnesos. Han föddes som son till budbäraren Hermes och en nymf och växte upp bland herdar. Ikonografin är omedelbart igenkännlig genom getets horn och hovar i kombination med mänsklig torso. Han bär oftast en pan-flöjt vars uppfinning förknippas med nymfen Syrinx förvandling till vass. Pan styr över naturens vilda sida, fårhållning, jakt och människans sexualitet. Ordet panik kommer från honom när bergen plötsligt fylls av oförklarliga ljud. Hans största kultplats var berget Lykaion i Arkadien. I Athen tillbads han i en grotta på Akropolis sluttning sedan slaget vid Marathon. Plutarkos skrev i första århundradet om hur Stora Pan är död förkunnades över havet. Modern hednatro genom Wicca återupplivade hans dyrkan på 1950-talet.

Människa och get förenas

Själva gestalten Pan är en av antikens mest visuellt slående gudomar. Inom traditionell häxkonst intar han en plats vid sidan av Hekate och Cernunnos som horndräkts gud. Ikonografin är omedelbart igenkännlig genom kombinationen av människa och get. Övre kroppen är mänsklig med skäggig man och kraftig bröstkorg. Nedre kroppen är getlik med håriga ben och tudelade hovar. På huvudet bär han två böjda hornar typiska för bockar. Hans hud beskrivs traditionellt som rödbrun från solens långa exponering. I händerna håller han ofta sin berömda flöjt med sju rör av olika längd. En herdestav kallad lagobolon används traditionellt för att fånga harar. Pinjekransen kring hans huvud syftar på nymfen Pitys förvandling. Pan-flöjten kallades syrinx på antikens grekiska efter en annan nymf. Men hur ser då hans mytologiska bakgrund ut?

Hermes och Arkadien

Mytologiska bakgrunden till Pan börjar i de avlägsna bergstrakterna av Arkadien. Klassisk häxkonst i medelhavsområdet anammade hans gestalt som personifikation av all vild natur. Han föddes enligt traditionen som son till budbäraren Hermes och en arkadisk nymf. Olika källor kallar modern Penelope, Dryope eller en namnlös bergnymf beroende på myten. Vid födseln blev hans amma så rädd för hans ovanliga utseende att hon flydde. Hermes tog då upp barnet och lyfte upp det till Olympen där alla gudar log. Det var där namnet Pan föddes från grekiska pas som betyder allt och alla. Den vetenskapliga etymologin härleder dock namnet från paein som betyder att valla. Pan växte upp bland herdar och vilddjur i de arkadiska bergen. Han uppfann syrinxen efter att nymfen Syrinx förvandlat sig till vass. Vilka är då hans mest kända myter och berättelser?

Syrinx, Pitys och Echo

De mest kända myterna om Pan handlar oftast om hans rastlösa erotiska natur. Berättelsen om nymfen Syrinx förklarar uppkomsten av hans berömda flöjt. Han förälskade sig i den vackra nymfen och förföljde henne genom skogen. Vid floden Ladon vände hon sig till flodguden om hjälp och förvandlades till vass. Pan skar då vassarna och band dem samman till sin första syrinx-flöjt. En liknande myt handlar om nymfen Pitys som förvandlades till en pinjebark. Han bär sedan en pinjekrans till hennes minne på sitt huvud. Den olyckliga Echo flydde hans uppvaktning och hennes röst lever idag i bergens eko. Han lärde också ut musik till herdesonen Daphnis enligt bukoliska poesin. Helena i sin barndom påstods ha skyddats av Pan när hon blev kidnappad. Vid striden mellan gudarna och titanen Typhon förvandlade sig Pan till en getfisk. Hur såg då hans kult ut i antiken?

Lykaion och Marathon

Pans kult i antiken var främst koncentrerad till Arkadien i centrala Peloponnesos. Berget Lykaion och berget Mainalon var hans viktigaste tillbedjansplatser. Herdar samlades där under augusti för dans, sång och offergåvor i en gemensam fest. Offren bestod traditionellt av honung, mjölk och vid större tillfällen ett getekid. Hans kult spred sig till Athen efter slaget vid Marathon år 490 före vår tideräkning. Löparen Filippides påstods ha mött Pan vid berget Parthenion under sitt löp till Sparta. Guden lovade hjälpa atenarna mot perserna om de upprättade en kult i hans namn. Efter segern byggdes en grotta åt Pan på Akropolis norra sluttning. Den finns kvar än idag och kallas Pans grotta. Plutarkos berättar i sin Moralia från första århundradet en märklig historia. En sjöman hörde rop över Joniska havet om att Stora Pan är död. Hur ser då hans plats i kristen och senare tradition ut?

Djävulens förebild

I kristen tradition kom Pan att tjäna som modell för djävulens visuella framställning. Tidiga kyrkofäder identifierade hans horn, hovar och get-form med onda makter. Medeltidens demonologi behandlade honom som arketyp för all hednisk lust och vildhet. Den kristna djävulens horn och bock-form härstammar direkt från Pan-ikonografin. Renässansen återupptäckte honom genom klassisk lärdom och konstnärlig avbildning. Botticelli, Signorelli och Rubens målade Pan i sina mytologiska scener. Romantikens 1800-tal såg en kraftig återupplivning av Pan-figurens popularitet. Elizabeth Barrett Brownings A Musical Instrument från 1860 är en klassisk Pan-dikt. Arthur Machens The Great God Pan från 1894 räknas som modern skräckklassiker. Kenneth Grahames Vind i pilarna från 1908 har ett Pan-kapitel. Aleister Crowleys Hymn to Pan från 1929 reciteras inom thelemarörelsen. Hur återupplivades då Pan i modern hednatro?

Gardner och Cernunnos

Modern hednatro återupplivade Pan främst genom Gerald Gardners Wicca-rörelse från 1954. Gardner integrerade Pan med kelten Cernunnos och nordiska Frey som horndräkts gud. Margaret Murrays The Witch-Cult in Western Europe från 1921 lade grunden teoretiskt. Hon hävdade att häxförföljelsernas påstådda djävul var Pan i medeltida förklädnad. Modern akademisk historiker har dock motsagt hennes huvudteser. Wicca-rörelsen behåller dock Pan som central gudsfigur vid sidan av modergudinnan. Hans festdag firas vid Beltane den 1 maj och vid Lughnasadh den 1 augusti. Modern grön häxkonst hänvisar ofta till Pan när man arbetar med naturmagi. R. Gordon Wasson kopplade Pan till svampshamanism i sina studier. Robert MacFarlane har behandlat Pan i sin Landmarks från 2015. Sverige har en växande Wicca-scen där Pan ofta åkallas vid utomhusritualer. Hur kan en intresserad själv närma sig traditionen?

Vägar in i den vilda gudens värld

Att närma sig Pan-traditionen kräver klassisk bildning och respekt för en levande praktik. Patricia Mervilles The Goat-Foot God från 1934 är klassisk skönlitterär introduktion. Robert Browns The Great God Pan från 1885 ger en god akademisk översikt av kulten. Modernare verk inkluderar Patricia Monaghans Encyclopedia of Goddesses and Heroines. På svenska finns översättningar av Kenneth Grahames Vind i pilarna med Pan-kapitel. Arthur Machens The Great God Pan finns i flera svenska utgåvor sedan 1980-talet. Verner von Heidenstams och Gustaf Frödings poesi berör Pan-motiv i romantisk anda. Personliga ritualer kan börja med vandring i skogsmark och syrinx-musik. Frågor om naturens kraft, vildhet och kroppens lust kan väckas. För sådana stunder kan ett samtal med ett medium över telefon ge personlig spegling. En sådan stund kan placera den vilda gudens budskap i ett personligt sammanhang.