Häxprocesserna i Pendle och Lancashires mörker

Inom häxförföljelsernas mörka historia räknas häxprocesserna i Pendle till de mest dokumenterade. Rättegångarna ägde rum vid Lancaster Assizes mellan den 18 och 19 augusti år 1612. Tolv personer från trakten kring kullen Pendle Hill i Lancashire anklagades för trolldom. Tio av dem hängdes på Gallows Hill den 20 augusti samma år. Magistraten Roger Nowell hade lett utredningen under våren och sommaren. Anklagelserna utgick från två rivaliserande familjer ledda av åldriga kvinnor. Elizabeth Southerns med smeknamnet Demdike dog i fängelset innan rättegången. Anne Whittle med smeknamnet Chattox blev en av de hängda. Niåriga Jennet Device vittnade mot sin egen mor, bror och syster. Domstolsskrivaren Thomas Potts dokumenterade hela förloppet i sin bok från 1613. Verket räknas som en av engelska språkets viktigaste källor om häxprocesser. Modern häxkonst betraktar de avrättade i Pendle som martyrer.

Pendle Hill och Jakob

Själva händelsen häxprocesserna i Pendle utspelade sig sommaren 1612 i nordvästra England. Inom modern häxkonst intar dessa rättegångar en plats som martyrologi och påminnelse. Pendle Hill är ett distinkt kalkstensberg som dominerar landskapet i Lancashire. Området kring berget hade redan på 1600-talet rykte om sig att vara hemvist för trollkunniga. Lokalbefolkningen levde i fattigdom på de magra slätterna och i de små byarna. Tiggeri och klokt folk var del av den ekonomiska överlevnaden. Den nye kungen Jakob den förste hade infört en ny häxlag år 1604. Lagen gjorde det till hängningsbrott att åkalla onda andar för att skada. Jakob hade själv skrivit boken Daemonologie redan 1597 om häxors verksamhet. Magistraten Roger Nowell vid Read Hall var nitisk i tillämpningen av lagen. Hans utredning började i mars 1612 efter en incident vid byn Colne. Men hur uppstod då själva utredningen?

Alizon och Malkin Tower

Bakgrunden till häxprocesserna i Pendle började på Långfredagen den 18 mars 1612. Lokalhistorisk häxkonst i området hade då redan utövats av två rivaliserande familjer i flera generationer. Den unga Alizon Device mötte krämaren John Law på vägen vid byn Colne. Hon bad om knappnålar men nekades och svor då en förbannelse över honom. Law drabbades omedelbart av vad som idag tolkas som en stroke. Han pekade ut Alizon som orsak när han senare återhämtade sig. Magistraten Roger Nowell tillkallades och förhörde Alizon den 30 mars. Hon erkände att hennes mormor Demdike hade lärt henne magiska konster. Snabbt utvidgades utredningen till att omfatta båda de rivaliserande familjerna. På Långfredagen den 10 april höll de anklagade ett påstått möte vid Malkin Tower. Mötet räknas idag som rena förhörsutsagornas konstruktion under tortyrliknande förhållanden. Vilka var då de viktigaste anklagade familjerna?

Demdike och Chattox

De viktigaste anklagade familjerna leddes av två åldriga kvinnor i åttioårsåldern. Elizabeth Southerns kallades allmänt för Demdike och var känd som klok gumma. Hon hade haft sitt rykte i området under minst femtio år enligt protokollet. Hennes dotter Elizabeth Device fortsatte traditionen med trolldom och kloka råd. Tre av hennes barn anklagades också i samma process. Alizon Device, James Device och den niåriga Jennet Device. Den rivaliserande familjen leddes av Anne Whittle med smeknamnet Chattox. Hennes dotter Anne Redferne anklagades för att ha gjort lerfigurer för att döda. Övriga anklagade inkluderade Alice Nutter som var av högreståndsfamilj. Hennes anklagelse förvånade samtiden eftersom häxförföljelser oftast riktade sig mot fattiga. John och Jane Bulcock anklagades som mor och son tillsammans. Katherine Hewitt anklagades för att ha mördat ett barn. Hur ser då de centrala bevisen ut?

Jennets vittnesmål

Centrala bevisen kom främst från den niåriga Jennet Device som vittnade mot sin egen familj. Hennes vittnesmål räknas som första gången engelsk lag tillät barn att vittna i mordmål. Magistraten Nowell tog Jennet under sitt beskydd och förberedde henne grundligt. Hon beskrev hur familjen hade träffats på Malkin Tower för svartmässor. Hon nämnde djuriska kompanjoner som de kallade Tibb, Dandy och Ball. Dessa kallades för familjes på engelska och var enligt traditionen demoner i djurform. Andra bevis inkluderade lerfigurer som påstods ha tillverkats för att skada specifika personer. Mensblod, hår och naglar tilldelades magisk verkan som ingredienser. Vittnen från lokalsamhället beskrev oförklarliga sjukdomar och dödsfall. Domstolsskrivaren Thomas Potts antecknade noggrant alla utsagor och bevismaterial. Hans bok från följande år återger förhandlingarna i detalj. Hur kom då rättegången att sluta?

Lancaster och Gallows Hill

Rättegången slutade med skarpa domar mot nästan alla anklagade vid Lancaster Castle. Demdike hade dock dött i fängelset under sommaren innan förhandlingarna började. Hennes höga ålder och hårda fängelseförhållanden hade fått henne ur tiden. Domstolen leddes av domarna Sir Edward Bromley och Sir James Altham. Juryn återvände med dödsdom mot tio av de elva återstående anklagade. Chattox, Elizabeth Device, James Device, Alizon Device och Anne Redferne dömdes till döden. Alice Nutter, John Bulcock, Jane Bulcock, Katherine Hewitt fick samma dom. Endast Margaret Pearson fick en lindrigare dom till skampåle och fängelse. Avrättningarna ägde rum den 20 augusti 1612 på Gallows Hill utanför Lancaster. Hängningarna utfördes inför stora folkmassor från hela Lancashire. Jennet Preston hade redan avrättats vid York den 29 juli 1612 i en parallell process. Hur har då händelserna påverkat eftervärlden?

Potts och Mist Over Pendle

Eftervärlden har behandlat häxprocesserna i Pendle som en av Englands viktigaste historiska episoder. Thomas Potts bok från 1613 räknas som engelska språkets mest detaljerade häxprocesskälla. Boken har givits ut i många utgåvor och fungerat som källa för forskare i fyra sekler. Författaren Robert Neill skrev sin populära roman Mist Over Pendle år 1951. Romanen har sålts i hundratusentals exemplar och översatts till många språk. Jeanette Winterson behandlade temat i sin novell The Daylight Gate från 2012. BBC har producerat flera dokumentärer och dramatiseringar. Modern Wicca-rörelse tog från 1950-talet upp Pendle som central minnesplats. Pendle Witch Trail vandringsled invigdes år 2012 vid 400-årsminnet. Tio bronsstaty märken markerar viktiga platser från Pendle Hill till Lancaster Castle. Hur kan en intresserad själv närma sig denna historia?

Vägar in i Pendles arv

Att närma sig häxprocesserna i Pendle kräver historiskt djup och respekt för de avrättade. Thomas Potts originaltext finns i moderna engelska nyutgåvor från 1990-talet. Robert Pooles Lancashire Witches från 2002 är den ledande akademiska samlingsvolymen. Jonathan Lumbys The Lancashire Witch-Craze från 1995 ger en grundlig analys. Romanen Mist Over Pendle av Robert Neill finns i svenska översättningar. På svenska finns Per Anders Fogelströms arbeten om europeiska häxprocesser. Resor till Pendle Hill och Lancaster Castle ger direkt erfarenhet av platsen. Pendle Witch Trail vandringsled tar omkring fyra dagar att gå. Modern hednatro firar minnet av de avrättade vid Lammas och Samhain. Frågor om personlig häxidentitet kan väckas vid sådana studier. För sådana stunder kan ett samtal med ett medium över telefon ge personlig spegling. En sådan stund kan placera Pendles arv i ett personligt sammanhang.