
En tidigmodern skyddsmagi där fyllda flaskor begravdes under tröskeln för att vända förbannelser från hemmet

Bland tidigmodern Europas mest påtagliga magiska föremål räknas flaskbesvärjelserna. Bruket utvecklades i 1500-talets England och spred sig till den anglosaxiska världen. Tanken var att en flaska fylld med specifika ingredienser kunde fånga och vända en förbannelse tillbaka mot den som sänt den. Klassiska ingredienser innefattade urin från husets bedragne, hårtussar, naglar, järnstift och nålar, ibland tornar och rött vin. Flaskan grävdes ned under härden, tröskeln eller i muren och var tänkt att skydda hela hushållet. Den mest kända arkeologiska fynden gjordes 2004 i Greenwich. Där hittades en intakt flaska från 1600-talet med samtliga klassiska ingredienser bevarade. Forskaren Brian Hoggard har samlat materialet i sitt standardverk Magical House Protection från 2019. På svensk mark har liknande skyddsbruk dokumenterats av Bengt af Klintberg och Catharina Raudvere.
Själva grundtanken bakom flaskbesvärjelserna vilar på en magisk princip som var central i tidigmodern häxkonst. Den engelska termen witch bottle dök upp i skrifter från 1600-talets mitt. Den fortsatte att förekomma i amerikanska kolonier in på 1800-talet. Tanken var att förbannelsens kraft satt i en konkret kontakt mellan offer och förövare. Genom att samla det förbannades egna kroppsvätskor och blanda dem med vassa föremål kunde man fånga den onda viljan. Den vände sig då tillbaka mot avsändaren med dubbel kraft. Joseph Glanvill beskriver tekniken i sin bok Saducismus Triumphatus från 1681. Han var fellow vid Royal Society och samlade vad han ansåg vara bevis på övernaturliga ting. Hans bok förblev en huvudkälla i hundra år framåt. Men hur såg själva flaskan och dess innehåll ut?
De flesta bevarade flaskor är så kallade Bellarmineflaskor, en typ av tysk lergodsflaska med skäggig mansansikte i reliefen. Inom historisk forskning kring europeisk häxkonst har just dessa flaskor blivit ett kännetecken för bruket. Bellarmineflaskorna tillverkades i Köln, Frechen och Raeren från 1500-talet och framåt. De såldes över hela det protestantiska Europa som vinkrukor och oljebehållare. Det skäggiga ansiktet sades likna den katolske kardinalen Robert Bellarmine. Protestanter använde det för att håna katolicism. När flaskorna fylldes med besvärjelseingredienser blev ansiktet en mask för den fångade demonen. Innehållet var ofta urinen från den drabbade tillsammans med vassa föremål. Hårlock, naglar, tornar och rött vin förekom också. Korken förseglades och flaskan placerades under tröskeln eller härden. Vilka är då de viktigaste arkeologiska fynd som gjorts av sådana flaskor?
Det mest kända arkeologiska fyndet ramar in hela genren. År 2004 grävde arkeologen Alan Massey upp en intakt Bellarmineflaska i en gammal trädgård i Greenwich, London. Innehållet var ovanligt bevarat och inkluderade nio järnstift, sex spikar, hår, naglar, rött vin och något som bedömdes vara urin. Flaskan daterades till 1660-talet och blev objekt för en omfattande studie publicerad i tidskriften Antiquity. Felmingham Hall i Norfolk gav 2018 upp en annan flaska under en muromrivning. Flera fynd har gjorts i Massachusetts och Virginia under utgrävningar av tidiga koloniala bostäder. Brian Hoggards forskningsprojekt Apotropaios har dokumenterat över tvåhundra flaskor från Brittiska öarna och Nordamerika. Hans inventarium visar att bruket var betydligt vanligare än tidigare antagits. Vilka motsvarande föreställningar fanns då i Sverige?
Sverige hade aldrig den engelska flaskbesvärjelsen i exakt samma form. Besläktade skyddsmagi finns dock rikligt dokumenterad. Bengt af Klintberg har i sina böcker om svensk folktro behandlat så kallade huströsen eller skyddspåsar. Dessa innehöll ofta järnskrot, korn, brödbitar och småmynt. Föremålen murades in i väggar eller grävdes under tröskeln vid husbygge. I Skåne förekom korkflaskor med liknande innehåll under 1700-talet. Dialektforskaren Levander Linnar dokumenterade bruket i Dalarna kring förra sekelskiftet. Religionshistorikern Catharina Raudvere har behandlat tröskelmagi och hjälpmedel mot förgjordhet. Dessa utgjorde enligt henne en hel värld i bondesamhället. Spik i dörrposten, åskstenar i taket och rönnkvistar över sängen tjänade liknande syften. Att skydda hemmet från ondska var en grundläggande del av vardagen. Hur tolkades då dessa flaskor av tidens lärda?
Tidens lärda män hade skilda meningar om flaskbesvärjelserna och vad de egentligen visade. Joseph Glanvill och hans krets vid Royal Society såg dem som bevis på övernaturliga krafter. De använde dem som argument mot ateism och religiös skepticism. Den engelske läkaren John Webster avfärdade däremot bruket som folklig vidskepelse. Han skrev om saken i Displaying of Supposed Witchcraft från 1677. Kyrkligt fanns två linjer som löpte parallellt. Anglikanska prästerskapet i landsbygden tolererade ofta bruket som en handgriplig form av tro. Strängare puritaner fördömde det som hednisk magi och som ett avsteg från enbart bön. I New England användes ändå flaskor av samma personer som senare drev Salem-rättegångarna. Cotton Mathers skrifter rymmer både fördömande av häxor och beskrivningar av motmagi. Den paradoxen är värd att hålla i minnet. Hur har då bruket återväckts i vår egen tid?
Det moderna återupplivandet av flaskbesvärjelserna kom från flera håll under 1900-talets senare del. Den engelska traditionella häxläran genom Robert Cochrane och Doreen Valiente återupptog gamla skyddstekniker på 1960-talet. Wicca-rörelsen från Gerald Gardner och framåt införlivade också bruket i sin praktik. På 2000-talet har sociala medier och YouTube-kanaler bidragit till en explosionsartad spridning bland yngre intresserade. Den amerikanska författaren Judika Illes Encyclopedia of 5000 Spells från 2009 räknas till de mer omfattande källorna. På svensk mark har Mikael W. Gejels bok Skogsalmanackan från 2017 berört motsvarande nordisk skyddsmagi. Föreningen Norrön Sed och kretsar inom nordisk hednatro har anammat tekniker med liknande syfte. Dagens utövare använder ofta glasburkar i stället för de gamla bellarmineflaskorna. Hur kan en intresserad själv närma sig denna gamla skyddstradition?
Att närma sig flaskbesvärjelserna kräver en blandning av historiskt intresse och respekt för traditionens egna ramar. Brian Hoggards bok Magical House Protection är den naturliga utgångspunkten. För svenska läsare ger Bengt af Klintbergs böcker en bredare inramning av nordisk skyddsmagi. Catharina Raudveres verk om kvinnors magi i Norden behandlar ämnet ur ett genusperspektiv. Mikael W. Gejels Skogsalmanackan ger praktiska tillämpningar för moderna utövare. Etnografiska museet och flera regionala museer visar regelbundet föremål från denna tradition. Studieförbundet Vuxenskolan har vid enstaka tillfällen anordnat kurser i nordisk folkmagi. Djupare frågor om eget skydd och andlig orientering kan väckas under läsningen. För sådana frågor kan ett medialt samtal över telefon ge ett kompletterande perspektiv. En sådan stund kan placera enskilda intryck i ett vidare sammanhang.
Tryck 1 för att kopplas till första lediga person. Tryck 2 för att lyssna på presentationer. 24 kr/minut
Vill du hellre betala med faktura? För mer info klicka här

Eliza är en empatisk sierska och spådam med arv från sin mediala mormor, som med tarot och guider ger raka men omtänksamma svar så att du känner dig trygg, sedd och omhändertagen

Jeppe är en rak och ärlig vägledare som med spådom, häxkonst och modern medial vägledning gör svåra situationer begripliga och hjälper dig att hitta balans, klarhet och nya möjligheter
Här hittar du våra läsvärda artiklar som ger dig en ny överblick på din situation och din resa i livet. Alla artiklar är nyskapade, så att vi kan erbjuda er det senaste och mest aktuella inom den alternativa världen



