En geometrisk figur av nitton överlappande cirklar som återfinns i tempelkonst från Egypten till medeltidens Europa
Inom esoterisk tradition räknas livets blomma till de mest grundläggande heliga geometriska symbolerna. Figuren består av nitton cirklar som bildar ett mönster av blomlika lager. Varje cirkel har samma diameter och skär sina grannars centrum. Den fullständiga formen ryms inom en större cirkel som omger mönstret. Inom geometrin är grundenheten vesica piscis, alltså två cirklars överlappning. Symbolen återfinns i forntida konst från Egypten, Mellanöstern och Asien. Den mest kända varianten finns i Osirion-templet vid Abydos. Andra exempel finns i medeltida synagogor, kyrkor och islamisk konst. Författaren Drunvalo Melchizedek populariserade symbolen i sin bok från 1990. Inom modern nyandlig rörelse har figuren blivit ett centralt meditationsverktyg. Platonska kroppar och Metatrons kub kan härledas ur dess geometri. På svensk mark har sakralgeometriska lärare spridit kunskapen sedan 1990-talet.
Själva figuren livets blomma vilar på en lika enkel som vacker geometrisk princip. Inom modern esoterism intar symbolen en plats vid sidan av enneagrammet och kabbalas livsträd. Konstruktionen börjar med en enda cirkel som utgångspunkt för hela mönstret. En andra cirkel av samma storlek dras med centrum på den första cirkelns kant. Detta skapar den så kallade vesica piscis i mitten. Cirklar tillkommer sedan systematiskt runt mittpunkten enligt en hexagonal logik. Sju cirklar bildar tillsammans det som kallas livets frö. Tretton cirklar bildar livets frukt och nitton den fullständiga blomman. Mönstret kan i princip fortsätta i all evighet utåt med samma struktur. Varje del innehåller helheten och varje helhet innehåller delarna. Detta speglar en fundamental fraktal princip i naturens uppbyggnad. Men hur uppstod då denna symbol historiskt?
Historiskt sträcker sig livets blomma långt tillbaka i mänsklighetens konstnärliga arv. Forntida esoterism i tempelmiljöer från flera kulturer har lämnat avtryck av symbolen. Den mest kända varianten finns på pelarna vid Osirion-templet i Abydos i Egypten. Templet byggdes under farao Sethi I omkring 1300 år före vår tideräkning. Symbolen där är dock troligen tillagd senare under den grekisk-romerska perioden. Andra exempel finns vid den förbjudna staden i Peking på lejonens fötter. Medeltida synagogor i Galilea har symbolen inristad i sina mosaikgolv. La Sainte-Chapelle i Paris bär figuren i sina fönsterglas. Cisterciensiska klostret Fontenay i Bourgogne har samma motiv. Renässanskonstnärer som Leonardo da Vinci studerade liknande geometrier. Den islamiska arkitekturen i Alhambra använder besläktade mönster. Vilka är då dess geometriska egenskaper?
De geometriska egenskaperna hos livets blomma är många och förvånansvärt rika. Mönstrets grundenhet är vesica piscis, alltså två cirklars överlappning med kanterna i varandras centrum. Vesica piscis genererar förhållandet kvadratroten ur tre och den heliga geometrin. Inom mönstret kan tre platonska kroppar härledas genom att förbinda cirklarnas centrum. Tetraedern, kuben och oktaedern syns alla i den platta figurens proportioner. Hela uppsättningen av fem platonska kroppar kan utläsas med ikosaedern och dodekaedern. Den så kallade Metatrons kub förenar alla tretton centrum i livets frukt. Robert Lawlor visade i sin Sacred Geometry från 1982 hur proportionerna förekommer i naturen. Bikupornas hexagoner, lotusblommans struktur och atomstrukturer följer liknande regler. Hexagonal närpackning är fysikens mest effektiva sätt att fylla en yta. Hur har då symbolen tolkats i historiens religioner?
Historiens olika religioner har tolkat livets blomma utifrån sina egna kosmologier. Inom egyptisk tradition förknippas mönstret med skapelseguden Atum och solens livgivande kraft. Hebreisk kabbala ser i symbolen ett mönster nära livsträdet med dess tio sefirot. Pythagoréerna i antikens Grekland såg geometrin som universums grundläggande språk. Platon beskriver i Timaios de fem platonska kropparna som materiens grundelement. Den islamiska traditionen tolkar figuren som uttryck för Guds enhet genom skapelsen. Kristen medeltida arkitektur använde symbolen som bild av Kristus och kyrkans karaktär. Hindusk tradition har liknande mandalor som visualiserar kosmos och meditation. Den moderna teosofin från Helena Blavatsky utnyttjade besläktade geometrier. Antroposofin med Rudolf Steiner såg i sakralgeometri en bro mellan ande och materia. Vilka är då de moderna populära tolkningarna?
De moderna populära tolkningarna av livets blomma har vuxit fram sedan 1990-talet. Författaren Drunvalo Melchizedek skrev sina två böcker The Ancient Secret of the Flower of Life. Första delen utgavs 1990 och andra delen år 2000. Melchizedek hävdade att symbolen är ett urgammalt nyckelmönster för medvetandets utveckling. Han kombinerade idéer från egyptisk, grekisk och atlantisk tradition i sina föreläsningar. Hans MerKaBa-meditation har spridits över hela världen sedan 1985. Författaren Bruce Rawles har skrivit Sacred Geometry Design Sourcebook från 1997 som översikt. Robert Lawlors Sacred Geometry är akademiskt sett mer rigorös. Inom modern healingrörelse används symbolen som meditationsfokus och energimedel. Smyckesdesigners har gjort halsband och tatueringar med mönstret populära. Yogalärare integrerar geometrin i sina visualiseringsövningar. Hur ser då användningen i Sverige ut?
Den svenska scenen för livets blomma har vuxit kraftigt sedan tidigt 2000-tal. Sakralgeometri som ämnesområde introducerades på svenska genom Per-Henrik Gullfoss böcker från 1990-talet. Drunvalo Melchizedeks böcker översattes till svenska under tidigt 2000-tal av nyandliga förlag. Författaren Pia Hellertz har behandlat ämnet i sina böcker om esoteriska traditioner. Yogalärare som Marit Holmqvist undervisar sakralgeometri i sina kurser i Stockholm. Healingcentra i hela landet använder symbolen vid energiarbete och meditation. Konstnären Tomas Wiklund i Göteborg gör keramiska arbeten med livets blomma som motiv. Forskningen vid Uppsala universitet under Egil Asprem har behandlat sakralgeometri sociologiskt. Tidskriften Sökaren har återkommande artiklar om symbolens tolkningar. Sakralgeometriska Sällskapet anordnar workshops i Stockholm sedan 2008. Hur kan en intresserad själv närma sig symbolen?
Att närma sig livets blomma kräver både konstnärlig nyfikenhet och meditativ närvaro. Drunvalo Melchizedeks The Ancient Secret of the Flower of Life finns i svensk översättning sedan 2003. Robert Lawlors Sacred Geometry från 1982 ger en akademisk inramning. Keith Critchlows Islamic Patterns ger den islamiska traditionens perspektiv. Bruce Rawles Sacred Geometry Design Sourcebook är en bra praktisk handbok. Pia Hellertz svenska böcker ger en bra inhemsk ingång. Egen konstruktion av symbolen med passare och linjal ger djup förståelse. Meditation framför mönstret kan ge nya insikter om dess betydelse. Smycken eller tatueringar med livets blomma kan bäras som påminnelse. Frågor om kosmos struktur och själens plats kan väckas under arbetet. För sådana stunder kan ett samtal med ett medium över telefon ge personlig spegling. En sådan stund kan placera geometriska intryck i ett vidare sammanhang.
Tryck 1 för att kopplas till första lediga person. Tryck 2 för att lyssna på presentationer. 24 kr/minut
Vill du hellre betala med faktura? För mer info klicka här
Här hittar du våra läsvärda artiklar som ger dig en ny överblick på din situation och din resa i livet. Alla artiklar är nyskapade, så att vi kan erbjuda er det senaste och mest aktuella inom den alternativa världen
