Demiurgen i gnostisk kosmologi

Inom gnostisk kosmologi räknas demiurgen till de mest centrala och kontroversiella begreppen. Grekiska ordet dēmiourgós betyder hantverkare eller konstnär. Platon använde termen i Timaios omkring år 360 före Kristus för välvillig skaparfigur. Gnostisk återtolkning från första och andra århundradet gav termen annan betydelse. I gnostisk lära är demiurgen okunnig eller ond skapare av den materiella världen. Han skiljer sig från den sanna transcendenta gudomen som kallas Monaden. Yaldabaoth är vanligaste namnet på demiurgen inom sethiansk gnostisk tradition. Namnet betyder ungefär barn av kaos på hebreiska eller arameiska. Saklas som betyder dåre och Samael som betyder blind gud är andra namn. Sophia-myten förklarar hur demiurgen uppstod genom Vishetens misstag. Nag Hammadi-fyndet från 1945 i Egypten gav modern forskning nya källor.

Platons välvillige skapare

Själva termen demiurg kommer från grekiska dēmiourgós som betyder hantverkare eller konstnär. Inom klassisk esoterism intar denna gestalt en plats som ett av gnostisk kosmologis mest centrala begrepp. Platon använde termen först i sin dialog Timaios omkring år 360 före Kristus. Platons demiurg var välvillig skapare som formade världen enligt eviga urbilder. Denna platonska tolkning var positiv och integrerad i grekisk filosofi. Gnostisk återtolkning under första och andra århundradet vände dock på betydelsen. I gnostisk lära blev demiurgen okunnig eller till och med ond skaparfigur. Han identifieras ofta med Gamla testamentets YHWH. Detta var radikal omtolkning av judisk-kristen tradition från gnostisk sida. Demiurgen skapade den materiella världen men förstod inte det högre andliga. Ovanför honom finns den sanna transcendenta gudomen kallad Monaden. Men vem är då Yaldabaoth närmare?

Sophia och det aborterade barnet

Bakgrunden till Yaldabaoth som är demiurgens vanligaste namn hänger ihop med Sophia-myten. Klassisk esoterism inom sethiansk gnosticism berättar hur Yaldabaoth kom till. Sophia är kvinnligt aeon eller emanation från den ursprungliga gudomen enligt läran. Hennes namn betyder visdom på grekiska och hon är den lägsta av tolv aeon-par. Sophia önskade se den transcendenta Fadern utan sin manliga motpart. Denna önskan var brottslig eftersom Fadern bara kan ses genom balanserad manlig-kvinnlig union. Utan sin motpart födde Sophia ett vanskapt barn som är Yaldabaoth själv. Barnet kastades ut ur Pleroma eller Fullheten till underliggande tomrum. Sophia ångrade sig och sökte förlåtelse hos den transcendenta Fadern. Yaldabaoth däremot visste inte om högre världen och trodde att han var ensam gud. Han skapade sedan sju arkonter eller lägre härskare som tjänade honom. Vilka är då hans andra namn?

Saklas, Samael och sju arkonter

Andra namn på demiurgen inom gnostisk tradition speglar hans okunnighet och blindhet. Saklas är namn som betyder dåre eller idiot på hebreiska eller arameiska. Detta namn framhäver hans oförmåga att förstå den högre andliga verkligheten. Samael är annat namn som betyder blind gud på hebreiska språket. Detta namn framhäver hans blindhet för det som existerar ovanför honom själv. Yaldabaoth beskrivs ibland som lejonhuvad orm-gestalt i Apocryphon of John. Denna bisarra form speglar hans hybridiska natur mellan djur och människa. Hans blasfemiska utrop är att han är den ende guden och att inga andra finns. Detta återkommer i flera gnostiska texter som citat från Jesajas mun. Ironin är att Jesajas gud egentligen är demiurgen enligt gnostisk tolkning. Sju arkonter under honom heter Iao, Sabaoth, Adonaios, Elohim, Eloi, Yahweh och Adonai. Vilka gnostiska grupper använde denna lära?

Sethianer och valentinianer

Gnostiska grupperna som använde demiurg-läran var flera under första och andra århundradet. Sethianer är namn på gruppen som placerade Yaldabaoth centralt i sin kosmologi. Gruppen härledde sitt namn från Set som var Adams tredje son i Bibeln. Sethianer skrev flera av de viktigaste gnostiska texterna under andra århundradet. Valentinianer var annan huvudgrupp grundad av Valentinus mellan år 100 och 160. Valentinus var egyptisk grekisk lärare som verkade i Alexandria. Hans lära hade mer sofistikerad demiurg-figur än sethiansk tradition. Basilides var samtida med Valentinus och verkade i Alexandria omkring 120. Marcion från Sinope levde mellan år 85 och 160. Marcion förkastade helt Gamla testamentet och dess demiurg-gud. Han skapade första kristna kanon med bara Lukas och Paulus-brev. Manikeismen från Mani var senare persisk variant av dualismen. Vilka är då de primära texterna?

Nag Hammadi och Apocryphon

Primära texterna om demiurgen finns spridda i olika gnostiska skrifter från antiken. Apocryphon of John eller Johannes Apokryf är kanske viktigaste källan från andra århundradet. Verket beskriver detaljerat hur Yaldabaoth uppstod ur Sophia och skapade världen. Hypostasis of the Archons behandlar arkonternas roll som demiurgens underhuggare. On the Origin of the World ger annan detaljerad kosmogonisk berättelse. Pistis Sophia från tredje eller fjärde århundradet berättar Sophias fall och räddning. Gospel of Judas som publicerades 2006 innehåller också demiurg-material. Nag Hammadi-biblioteket upptäcktes år 1945 av bönder vid Nag Hammadi. Fyndet innehöll tretton koptiska kodex med femtiotvå gnostiska traktater totalt. Fyndet revolutionerade forskningen och gav direkta primärkällor. Innan detta var forskarna beroende av kyrkofädernas polemiska källor. Vilka var då kyrkofädernas motargument?

Irenaeus och Hippolytos

Kyrkofädernas motargument mot gnostisk demiurg-lära var kraftiga och systematiska. Irenaeus från Lyon skrev sitt Adversus Haereses eller Mot Kätterier omkring år 180. Verket är i fem böcker och innehåller genomgång av gnostiska system. Hippolytos från Rom skrev sin Refutatio omnium haeresium omkring år 220. Tertullianus skrev från Kartago flera skrifter mot Marcion och andra gnostiker. Klemens från Alexandria och Origenes är andra viktiga kritiker från tredje århundradet. Deras huvudargument var att skapelsen inte kan vara ond eftersom Gud är god. Materien räknades som Guds goda skapelse och inte som fängelse för själar. Modern forskning har dock rehabiliterat gnostiska rörelser som legitima kristna variationer. Elaine Pagels bok The Gnostic Gospels från 1979 var banbrytande. Bentley Layton och Marvin Meyer har fortsatt arbete under senare decennier. Hur kan en intresserad fördjupa sig vidare?

Vägar in i okände skaparens gåta

Egen fördjupning i demiurgen kräver studier av både primärkällor och modern forskning. Elaine Pagels bok The Gnostic Gospels från 1979 är fältets standardintroduktion. Hennes Beyond Belief från 2003 fördjupar Tomasevangeliet och relaterade texter. Bentley Laytons The Gnostic Scriptures från 1987 är akademisk översättning. Marvin Meyers The Nag Hammadi Scriptures från 2007 är komplett engelsk översättning. Karen Kings What Is Gnosticism från 2003 diskuterar termens problematik. Hans Jonas bok The Gnostic Religion från 1958 är klassisk filosofisk översikt. På svenska finns Bo Stenströms översättningar av flera Nag Hammadi-texter. Frågor om skapelsens natur, ondskan och det gudomliga kan väckas. För sådana stunder kan ett samtal med ett medium över telefon ge personlig spegling. En sådan stund kan placera gnostikens budskap i ett djupare sammanhang.