Adam Kadmon i kabbalans skapelseberättelse

Inom judisk kabbala räknas Adam Kadmon till de mest centrala begreppen i den lurianska traditionen. Hebreiska orden betyder bokstavligen den ursprunglige eller forntida människan. Konceptet utvecklades systematiskt av Isaac Luria i Safed i 1500-talet. Luria föddes år 1534 i Jerusalem och dog år 1572 i Safed efter intensiv verksamhet. Hans lärjunge Chaim Vital nedtecknade hela systemet i verket Etz Chaim. Adam Kadmon framträder enligt läran som första andliga gestalten efter Ein Sof drog sig undan. Detta tillbakadragande kallas tzimtzum och skapade tomma utrymmet där skapelsen ägde rum. Inuti detta tomma utrymme framträdde Adam Kadmon som ljusgestalt i mänsklig form. Från Adam Kadmons ögon, öron, näsa och mun strömmade sedan ljuset ut. Detta ljus formade de fyra lägre världarna Atzilut, Beriah, Yetzirah och Assiah. Tio sefirot återfinns i Adam Kadmon som arketyp för all senare emanation.

Isaac Luria och Vital

Själva begreppet Adam Kadmon kommer från hebreiska orden adam som betyder människa och kadmon som betyder ursprunglig. Inom klassisk esoterism intar denna gestalt en plats som ett av judisk kabbalas mest centrala begrepp. Tidigaste omnämnandena finns i Zoharen från 1200-talet skriven av Moshe de León. Zoharen är kabbalans klassiska huvudverk och nämner ha-Adam ha-Kadmon vid flera ställen. Systematisk utveckling av begreppet skedde först under Isaac Luria i 1500-talets Safed. Luria föddes år 1534 i Jerusalem av sefardiska föräldrar från Tyskland. Han bosatte sig i Safed i Galileen där han undervisade lärjungar. Lurias eget skrivande var mycket sparsamt och består av några korta dikter. Hans lärjunge Chaim Vital nedtecknade dock hela systemet efter mästarens död 1572. Vitals huvudverk Etz Chaim är primära källan till lurianska systemet. Men hur uppstår då Adam Kadmon enligt läran?

Ein Sof och tzimtzum

Bakgrunden till Adam Kadmons uppkomst hänger ihop med begreppet tzimtzum eller tillbakadragande. Klassisk esoterism inom kabbalan börjar med Ein Sof som är det oändliga gudomliga ljuset. Ein Sof betyder bokstavligen utan slut och hänvisar till Guds oändliga natur. Innan skapelsen fyllde detta oändliga ljus hela existensen utan plats för något annat. För att skapa måste därför Ein Sof först dra sig undan från ett centralt punkt i sig själv. Denna process kallas tzimtzum från hebreiska tzm-tzm som betyder att dra ihop sig. I det tomma utrymme som uppstod kunde sedan skapelsen äga rum genom emanation. Adam Kadmon framträdde då som första gestalten i tomma utrymmet som ljusvarelse. Hans form var mänsklig men hade kosmiska proportioner som omfattade skapelsen. Från Adam Kadmons fyra ansiktsöppningar strömmade sedan olika typer av gudomligt ljus. Vilka är då de fyra ljusströmmarna och deras världar?

Akudim, Nekudim och Berudim

Fyra ljusströmmarna och deras världar emanerar från Adam Kadmons olika kroppsdelar enligt läran. Från ögonen strömmar ljuset Akudim som betyder bundet eller fastsatt på hebreiska. Akudim är första emanationen och har alla tio sefirot i ett enda kärl utan separation. Från öronen strömmar Nekudim som betyder punkterat på hebreiska. Nekudim har sefirot i tio separata kärl men dessa kärl gick söndras enligt läran. Söndringen av kärlen är central händelse i lurianska läran och förklarar ondskan i världen. Från näsan strömmar Berudim som betyder fläckat eller blandat ljus. Berudim är repareringen av de söndrade kärlen och kallas också tikkun. Från munnen strömmar ljus som blir Atzilut, Beriah, Yetzirah och Assiah. Atzilut är emanationens värld där tio sefirot träder fram i sin moderna form. Beriah är skapelsens värld där änglar och andliga väsen existerar. Hur ser då sefirot ut i Adam Kadmon?

Keter, Chochma och Bina

Sefirot i Adam Kadmon utgör arketyp för alla senare emanationer i de fyra lägre världarna. Klassiska sefirot är tio till antalet och utgör Guds tio attribut enligt kabbalan. Keter betyder krona och är högsta sefirot motsvarande huvudet på Adam Kadmon. Chochma betyder visdom och motsvarar den högra hjärnhalvan på den kosmiske människan. Bina betyder förstånd och motsvarar den vänstra hjärnhalvan i gestalten. Chesed betyder kärlek eller godhet och motsvarar den högra armen. Gevura betyder styrka eller dom och motsvarar den vänstra armen. Tiferet betyder skönhet och utgör bröstet eller hjärtat i den kosmiske kroppen. Netzach betyder evighet och motsvarar det högra benet på gestalten. Hod betyder härlighet och motsvarar det vänstra benet på den kosmiske mannen. Jesod betyder grund och motsvarar genitalierna. Malkut betyder kungarike och motsvarar fötterna. Vilka är då paralleller i andra traditioner?

Purusha, Pangu och Ymir

Paralleller i andra traditioner till Adam Kadmon finns i nästan alla större mytologiska system. Hinduistisk tradition har Purusha som beskrivs i Rigvedas tionde mandala. Vediska skapelseberättelsen beskriver hur gudarna offrade Purusha och skapade världen. Kinesisk tradition har Pangu som var första varelsen och delade himmel från jord. Pangu växte under arton tusen år och hans kropp blev sedan bergen. Gnostisk tradition från första århundradet utvecklade begreppet Anthropos. Anthropos i gnostiska texter motsvarar nära Adam Kadmon i strukturell funktion. Manikeisk tradition från Persien under 200-talet hade Primal Man. Iranier kallade gestalten Gayomard och tänkte sig honom som mänsklig arketyp. Nordisk tradition hade Ymir som var jätte från vilken världen byggdes. Likheterna mellan dessa kosmiska människor är slående och har studerats av forskare. Hur har då Adam Kadmon påverkat modern tankegång?

Pico, Blavatsky och Jung

Modern påverkan av Adam Kadmon-begreppet sträcker sig från renässansen till moderna esoteriska rörelser. Kristen kabbala uppstod under renässansen genom Giovanni Pico della Mirandola i Italien. Pico publicerade sina niohundra teser år 1486 med kabbalistiska tankar. Johannes Reuchlin publicerade De Arte Cabbalistica år 1517 som första systematiska kristna kabbala. Christian Knorr von Rosenroth översatte Zoharen och Etz Chaim till latin 1677. Helena Blavatsky inkluderade Adam Kadmon i Hemliga Doktrinen från 1888. Carl Gustav Jung använde begreppet som arketyp för helhetens kosmiska människa. Modern Chabad-hasidism utvecklade begreppet vidare genom rebbarna under 1900-talet. Kabbalah Centre under Philip Bergs ledning populariserade lurianska kabbalan. Modern akademisk forskning av Gershom Scholem och Moshe Idel har gett vetenskaplig grund. Hur kan en intresserad fördjupa sig vidare?

Vägar in i urmänniskans ljus

Egen fördjupning i Adam Kadmon kräver studier av både klassiska källor och moderna översikter. Gershom Scholems Major Trends in Jewish Mysticism från 1941 är fältets klassiska standardverk. Moshe Idels Kabbalah New Perspectives från 1988 ger modern syntes av forskningsfältet. Daniel Matts översättning av Zoharen i tolv volymer från 2003-2018 är monumentalt verk. Etz Chaim av Chaim Vital finns delvis översatt till engelska men inte komplett. Aryeh Kaplans Inner Space från 1991 är god introduktion på engelska. Lawrence Fines Physician of the Soul från 2003 är akademisk biografi över Isaac Luria. På svenska finns Walter Wessels Kabbala från 1986 som introduktion på svenska. Frågor om livets ursprung, själens vandring och Guds natur kan väckas. För sådana stunder kan ett samtal med ett medium över telefon ge personlig spegling. En sådan stund kan placera kabbalans budskap i ett djupare sammanhang.