Det är något särskilt som väcks inom oss när vi ställer frågan: “ Vem var jag i ett tidigare liv?” Det är som att själen lyssnar, som om den viskar: “ Du minns mer än du tror. ” Att utforska sina tidigare liv är inte bara nyfikenhet, det är att förstå varför vissa mönster, relationer och drömmar följer med oss genom tiden.
I min egen resa tillbaka har jag fått glimtar av något djupt och uråldrigt. En kväll när jag satt i trummeditation, föll jag in i ett tillstånd där tiden försvann. Det var då jag såg henne, en kvinna med mörkt flätat hår, klädd i vävda tyger, omgiven av rökelser och örtknippen. Hon var healer. En örtkunnig, kanske en shaman, i ett land jag inte direkt kunde placera, men som kändes nordligt, fuktigt och vilt. När jag såg hennes händer krossa rödklöver till salvor, visste jag att det var jag.
Denna tidigare inkarnation gav så mycket svar. Plötsligt förstod jag varför jag alltid dragits till växter, till eldceremonier och till rytmen i trumman. Det förklarade också min rädsla för att synas som medial, för i det livet var det farligt att vara vis.
Många som gjort resor till sina tidigare liv vittnar om samma sak, att de hittar bitar som saknats i detta liv. Kanske en oförklarlig rädsla för vatten visar sig bottna i en drunkningsdöd. Kanske din dragning till vissa länder eller språk inte är tillfälligheter, själen minns.
Vill du utforska dina egna tidigare liv?
Börja med drömmarna, lägg märke till vad du dras till, gör en trummeditation eller be om vägledning i en läggning.
Du kanske har varit:
Att förstå sitt förflutna är att befria sin framtid.
