Det finns dagar när livet känns tungt, när stegen känns tunga och hjärtat bär mer än det borde. Vi försöker ofta vara starka, hålla ihopoch prestera, men ibland behöver vi påminna oss om något mycket enklare, att möta oss själva med vänlighet.
Att ge sig själv vänlighet är inte att blunda för smärtan, utan att erkänna den. Att säga till sig själv: ”Jag ser att du kämpar och det är okej. ” I stunder av sorg, trötthet eller oro behöver vi inte hårda ord eller krav, vi behöver mjukhet. Vi behöver den inre famn som säger att vi duger precis som vi är, även i vår bräcklighet.
När livet gör ont kan vänligheten vara en kopp te i tystnad, en promenad under träden, eller att bara lägga handen mot sitt hjärta och andas djupt. Det är i de små handlingarna vi visar oss själva att vi är värda omsorg, inte bara från andra, utan från oss själva.
Kom ihåg: själens sår läker inte snabbare av att vi pressar oss. De läker när vi tillåter oss att vila, känna och omfamna oss själva med samma ömhet som vi hade gett en vän. Så nästa gång livet gör ont, stanna upp. Andas. Ge dig själv vänlighet. För du är värd att bli buren, även av dig själv.
