Sowilo. Solens väg in i själen

Sowilo är solens runa, ljuset som bryter igenom mörkret och leder oss hem till vårt innersta jag. Den är inte bara en symbol för solen på himlen, utan för den inre solen som alltid brinner inom oss, även när vi själva har glömt att se den.

När Sowilo viskar till oss, så handlar det om klarhet, att lysa upp de skuggor vi själva gömt oss i. Den vill påminna oss om att vår väg inte är dold, den är upplyst. Vi behöver bara följa ljuset, även när det känns enklare att gömma sig i mörkret.

Sowilo bär också på kraften av seger och fullbordande. Inte seger som i kamp mot andra, utan den stilla och rena segern över oss själva, när vi väljer ljus framför rädsla, när vi vågar följa vår egen sanning.

Min mormor brukade säga att solen alltid vet vägen, även bakom de tjockaste moln. Hon såg Sowilo som en vän på resan, en påminnelse om att mörkret aldrig är evigt, att även den kallaste vintern ger plats åt gryningens värme.

För mig är Sowilo en runa som bär hopp. Den känns som en påminnelse om att när vi vandrar vilse, när livet känns tungt, finns det alltid ett ljus att rikta blicken mot. Ibland är det solen på himlen, ibland är det elden i hjärtat.

Att arbeta med Sowilo kan vara att tända ett ljus i mörkret, att visualisera en sol som växer inuti dig, eller att helt enkelt stå ute i solljuset och låta det rena dig. Det är en runa för att stärka tron på att du kan, att du bär kraften inom dig och att din själ alltid hittar hem när du följer ljuset.

Sowilo är mer än en runa. Det är en livskraft. Det är glädje, värme, klarhet och den milda men orubbliga rösten som säger: ”Du är aldrig ensam i mörkret, för solen bor i dig.”