Släpp skulden som inte är din

Det finns stunder i livet då vi bär på något som aldrig varit vårt att bära. En tyngd som smugit sig in i hjärtat genom andras ord, andras handlingar och andras oförmåga att ta ansvar för sitt eget och ibland har vi burit den så länge att vi nästan tror att den hör hemma hos oss.

Men skuld som inte är din, den känns alltid annorlunda, den ligger utanpå själen som ett trångt plagg. Den gnager, skaver och får dig att tvivla på dig själv, trots att du innerst inne vet sanningen, att det inte var ditt fel och inte heller ditt ansvar.

När vi släpper skulden som inte är vår händer något djupt. Det är som om kroppen andas ut för första gången på länge. Tankarna klarnar, hjärtat öppnar sig en bit och själen viskar “Äntligen! Nu får jag plats.”

Att frigöra sig från den sortens skuld, handlar inte om att glömma, förlåta eller förstå. Det handlar om att återlämna energin till den plats där den hör hemma. Att säga “Jag bär inte detta längre, det är inte mitt.”

När du gör det i stillhet, i meditation, i ett samtal med dig själv eller i ett ritualistiskt ögonblick så skiftar hela ditt fält. Där skuld tidigare legat och tungt blockerat, öppnas nu en väg, en mjuk lätthet tar över. Kroppen känner skillnaden långt innan sinnet gör det.

Och då, när du står där renare och lättare än innan, då inser du att du var aldrig tänkt att bära någon annans bördor, du var tänkt att växa i din egen kraft. Släpp skulden som inte är din, låt den falla till marken som gammalt stoft. Du är värd att gå vidare fri med din egen sanning.