Skuggornas dans

Det finns stunder i livet då ljuset känns långt borta, då rösten inifrån viskar svagt och skuggorna omkring oss tycks tala högre. Men vet du, även i mörkret finns visdom. Där i tystnaden, där du möter dig själv utan masker, börjar dansen.

Skuggornas dans handlar inte om att bekämpa mörkret inom oss. Den handlar om att lära sig röra sig med det, lyssna, andas och se vad det försöker visa. Varje skugga bär på en del av dig som en gång behövde skydd. En känsla du inte fick känna, en sanning du inte vågade säga, en dröm du glömde på vägen.

När du bjuder in dessa delar i ljuset, utan att döma, utan att fly, då börjar läkningen. Det är som att du långsamt tänder ett ljus i ett rum som länge varit stängt. Du ser spår av tårar, gamla minnen, men också styrka, klarhet och en skönhet som bara är din.

Att dansa med sina skuggor kräver mod. Men det är också vägen hem till dig själv.
Ingen kan göra den resan åt dig. Men du kan välja att se på dig själv med ömhet, även när det gör ont. För bakom varje skugga finns ett hjärta som längtar efter att bli hållet, förstått och älskat.

Så när mörkret kommer, dansa inte ifrån det. Sträck ut handen och viska: “Jag ser dig.” Och låt din själ visa vägen tillbaka till ljuset, ett steg i taget.