Där magin får landa

När jag förbereder min tarotplats är det som att öppna en liten dörr mellan världarna. Det är inte bara ett bord och några kort, det är en plats där energin får sjunka in, där intuitionen får andas och där jag själv kliver in i ett annat tillstånd. För mig börjar allt med att stilla mig. Jag låter kroppen landa, låter tankarna tystna och känner hur rummet sakta förändras när jag riktar min uppmärksamhet inåt.

Jag tänder ofta ett ljus, inte för att det måste göras, utan för att lågan hjälper mig att centrera mig. Den påminner mig om att varje läggning är ett möte, mellan mig, korten och den som söker svar. Ljuset blir som en liten fyr, en signal till universum att jag är redo att lyssna.

Sedan lägger jag ut kortleken framför mig och låter händerna vila över den. Jag känner in energin, nästan som om korten själva berättar när de är redo. Det är en tyst kommunikation, en vibration som bara känns när man verkligen är närvarande. Platsen blir helig i det ögonblicket, för att energin stannar där.

När tarotplatsen är förberedd är det som om tiden rör sig långsammare. Jag känner mig mer mottaglig, mer öppen och mer i kontakt med det som vill komma fram. Det är där magin börjar, i stillheten, i intentionen och i den mjuka övergången mellan det synliga och det osynliga.