Skuld!

Alla har någon gång i livet kännt skuld. Blir vi drabbade av orättvisa så är det lätt att vi rannsakar oss själva genom att fundera på vad vi gjort fel?

Ta tex en otrohet , jag kan berätta från mitt hjärta att när jag märkte denna otrohet så det första som hände var att jag föll ihopa som en säck potatis i mitt sovrum. Jag blev totalt paralyserad, och bara skrek rakt ut och högt min sorg.

När jag väl fick tag på min man så blånekade han hela affären även om jag hade bevis.

Jag hamnade i chock och trodde att det var mitt fel , jag grubblade i månader vad jag gjort mot honom. Hade jag inte varit snäll , hade vi inte haft sex tillräckligt, är jag för ful , är jag för tjock. Ja allt som man kan tänka sig. Skulden blev värre när chocken lagt sig.

Detta skedde år 2003 och jag kan fortfarande undra vad jag gjort för att förtjäna detta öde. Ibland kommer jag in i ett känslo kaos med skuld och sorg , även om dessa perioder inte är lika många som det var från första början.

Men jag vet egentligen i mitt hjärta och hela min kropp att det var inte mitt fel.

Jag hade inte kunnat stoppa det. Du hade inte kunnat hejda dina orättvisor eller hur andra behandlat dig.

Det var inte ditt val , det var inte mitt val , du och jag hamnade bara i skottlinjen. Det var deras val när de gjorde det de gjorde mot oss.

Tillsammans är du och jag starka , jag har förlåtit men inte glömt…

Kanske är jag korkad men kärleken är inte lätt , jag tänker att älska nån är bättre än att aldrig ha fått älska.