Lucia i bondesamhället!

I det svenska bondesamhället var Lucianatten den 13 dec årets längsta natt. Deras kalender var dock lite annorlunda än dagens kalender,. år 1753 ändrades kalendern och flyttade vinter solståndet till den 21-22 december.

Men ändå så levde föreställning av nattens längd kvar en tid/ period efter 1753. Enligt folkets åsikter så var Lucianatten fylld av ondska och övernaturliga väsen. De övernaturliga väsena var i rörelse och tom djuren på gårdarna började tala.

Lucia namnet kommer från ordet lux som betyder ljus, i folklig ton och tro traditionen så förknippas namnet med namnet Lucifer pga av ljudlikheten. Lucifer som är djävulen själv.

I norra Sverige finns det sägner som berättar att Lucia var en bergsfru som på Lucia natten använde de övernaturliga väsen som befann sig i rörelse.

I Västsverige så ansågs Lucia vara en festdag de kallade den lille julafton eller Lusse långnatt.

De som hade råd med mat åt extra mycket mat denna dag, det tom bjöds kött till drängarna och pigorna. Och det var ytterst ovanligt.

Lussebruden fanns på vissa håll med denna var en skämt brud klädd i halm eller en halmdocka som man kunde dansa med.

Vid en tidig beskrivning så finns det en notering att en vitklädd Lucia med ljuskrona nånstans i Skinnskatteberg och detta runt år 1820.

Under 1800-talet så uppträdde Lucia ensam eller med 2 följeslagare, i och med att processionen växte runt om i olika städer så växte Lucia tåget med stjärngossar och tärnor. Dessa stjärngossar hade tidigare uppträtt som de 3 vise männen.

Melodin till Lucia sången, härstammar från Italien och dess bas var en folklig upplaga. Under 1920-talet skrevs den svenska texten och gavs ut i form av en sångbok och tillsammans med denna bok växte Lucia firandet.

Nu har ni fått lite mer info om vår vackra Lucia, jag hoppas du fått en fin och vacker dag. Jag jobbar inatt från ca 03. 00, så vill ni vara med om denna speciella natt med mig så hör av er…

Kramar