Jantelagen

Den begränsande lyckan i dagens Skandinavien, som författaren Aksel Sandemose bok: En flykting korsar sitt spår ( 1933 ) gör en beskrivning av jantelagensregelverk.

Aksel inleder boken med 11 budord, några känner vi väl igen såsom; ” Du skall inte tro att du är något ”, eller; ” Du skall inte tro att du är lika god som vi ”, och; ” Du skall inte tro att  du är klokare än vi”.

Det Aksel menar i boken är att det fanns en sk inte sticka ut mentalitet som genomsyrar det gamla bondesamhället. I grund och botten berodde detta på en form av socialt behov av sammanhållning i en mycket fattig tid, då svälten var som störst.

Folket trodde på en begränsad lycka som enbart skulle fördelas rättvist. Den person som stack ut över normen hotade folkets balans och blev då ett beskymmer som måste bort.

Tanken var hos folket att en enskild människa endast genom att stjäla grannens lycka själva bli lyckliga och göra större vinster på dess bekostnad.

Under 1500 – och 1600 – talet utpekade en stor del att vara häxor och blev offer för dessa grannfejder. Detta är den ena underströmmen och den andra underströmmen är moralpanik.

Denna sk moralpanik var en samhällelig upprördhet över företeelser som ansågs utgöra hot mot livet och dess välfärd. Denna panik har också med täta mellanrum utbrutit sedan mänsklighetens civilisation uppstod. Med en riktning mot allt möjligt.

Tex: från fogdevälde, religiösa bruk, misstänkt brunnsförgiftning, immigranter av besynnerliga främlingar till nutid då det är tex: dansbanor, jazz, kiosklitteratur, video våld och sist men inte minst ett överdrivet hanterande fossila bränslen.

Känns detta märkligt eller uppseendeväckande?

Kanske men det är tyvärr så vi människor fungerar.

Det som är farligt med moralpaniken är att de som befinner sig inom den juridiska sfären saknar erfarenhet för att klara hysterin.