Att vara eller inte får vara?

Precis som Shakespeare så kan man ställa nästan samma fråga när det gäller barn som har fått förmågan att nå och se den andra sidan.

Denna yttersta känslighet och förmåga går oftast i arv i flera generationer. Tyvärr så är vårt samhälle byggt på att man skall vara så “normal ” som möjligt vilket innebär att allt som inte ingår i den sk sfären ” normalt ” är inte ok.

Min dotter tillhör de känsliga folket och när hon berättade detta för sin dr på bup att hon kunde se saker och känna saker så fick hon höra att allt detta beror på inbillning ,hallucinationer och sin adhd diagnos.

Vi föräldrar fick på fingrarna över att vi inte fick stopp på hennes upplevelser och att vi som bup kallade det att det inte var bra att spela med?

Vadå spela med ? Frågade jag…jag försökte förklara att det inte var att spela med utan att hon har fått sin känslighet från mig , läkaren tittade på mig som om jag vore dum i huvudet och han skakade på sitt huvud med en suck.

Jag har fått förklara för min dotter att man ibland måste ligga lågt med att berätta vissa saker och speciellt de saker som de sk ” normala ” inte har förmågan att se.

Det är horribelt om man tänker på det men tyvärr så är vårt samhälle horribelt och oförstående. Det är en gåva vi fått , en gåva som vi skall vara rädda om. En gåva som visar oss den sanna världen…

Har du ett barn som har denna förmåga och öppenhet , omfamna detta med kärlek och förståelse.

För det är faktiskt deras förlust att inte få nå till andra sidan spegeln…