Vägen genom en isgrotta …

En vinter för länge sen gick jag i mörkret genom en isgrotta. Aldrig, varken förr eller senare, har  talesättet “ljuset i tunneln” haft en sådan betydelse, Man går genom totalt mörker och så plötsligt ser man stjärnor och vita flingor. Det var som om hopp och kärlek regnade  från himlen. De flesta av oss har nån gång ibland lite tuffare perioder, när vi behöver hålla koll på när ljuset i tunneln dyker upp och gå ut i ljuset. Oftast kommer hjälpen när den behövs som mest.

Lite av den där känslan kan återuppstå, när man går i snön genom en tät skog och den plötsligt öppnar sig. Under den mörka årstiden behöver vi alla  även extra ljus hemmavid – något jag får genom att tända vackra levande ljus och utföra små önskeritualer. Ibland ett, ibland tre och för att må riktigt bra blir det också en lyckobringande, väldoftande rökelse.

Tänk på lyckokänslan som dyker upp, när man kommer tillbaka från en lång skogspromenad och ser ljuset från sin lilla stuga. Eller hoppar ur bilen och öppnar ytterdörren efter en lång dag på jobbet!  Bara tanken på en kopp hett, gott te eller kaffe värmer i kylan. När du sen sitter där med koppen i handen, ska du passa på att berömma dig själv. Just att verkligen tycka om sig själv är viktigt, även sina små “brister” som ofta är charmiga. När man lärt sig att älska sig själv går allt lättare och bättre.

Alla dessa känslor av hopp, tillförsikt, glädje, lycka, framtidstro som kommer, de är som viktiga ädelstenar i livet. Det bästa är nog, att man kan tänka sig i form. Allt börjar i tanken – du är vad du tänker. Tankar blir ord och orden blir handling.

Jag önskar att jag vetat allt, som jag vet nu, redan när jag var 20. Men det verkar som om hela livet är en skola inför nästa. Det sägs ju att det är vägen som är mödan värd. Så tänk inte bara på ditt mål i livet, utan samla på alla trevliga händelser på resans gång. Då förblir själen ung.

Med ljus och kärlek från silvertrollet Laura