Solnedgångens magi

Har du suttit i en liten båt på vattnet när solen går ner? Känslan är obeskrivlig – man kan känna sig som en del av universum. En liten, liten del – men kontakten är intensiv. Man är en del av allt detta. Det är förståeligt att just soldyrkan är en viktig del inom flera nyhedniska religioner – guden Sol var en romersk solgud för den romerska religionen Sol Invictus, den obesegrade solen. Fader Sol!

Kanske vid havet. Själv vet jag inget så vackert, som när den nedgående solen speglar sig i vattnet för att snart försvinna helt. Det är sådana meditativa stunder som man helt enkelt måste utnyttja för att låta tankarna och själen flyga fritt. Som en meditation eller en vacker dagdröm.

Oftast är en enkel Zenmeditation rätt. Djupandning och att låta tankarna flyga fritt. Fastnar en tanke är det bara att återvända och koncentrera sig på andningen. Viktigt är att sitta, så man slappnar av. Det behöver inte vara lotusställning eller något krångligt. Jag älskar att sjunka ner i en bekväm vilstol och in i drömmen.

Att se en båt försvinna ut på havet just när solen går ner, det är ett ögonblick som gör avtryck i själen. Det är som om den blir ett med universum. Hade nästan skrivit “ tid för aftonbön”, för guden Sol är segrare över natten och även över döden – han färdas över himlen i en solvagn och fördriver mörkret så att efter natten kommer en ny soluppgång. Men det behöver inte vara ett storslaget hav, ett vackert litet skogstjärn har samma verkan.

Soluppgången är också helt magisk, det måste jag medge. Att solen ger energi för växterna att växa, uppfattades av forna religioner som magiskt. Så att inkludera guden Sol i en ritual för kraft och framgång känns rätt. Vanligast är en enkel bön och att smycka platsen med guld, dvs guldfärg eller välputsad koppar. Levande ljus i guldfärg och en passande kristall, som tigerögat, blomman är solrosen.

Med soliga hälsningar, ljus och kärlek, från Silvertrollet