Midvinternattens magiska kraft

Nu väntar vi på midvinternatten, det vill säga Midvintersolståndet. På onsdag den 21 dec. är det dags att mörkret vänder sig bort från oss. Visst går det långsamt, men hoppet om ljusare tider kommer åter. Jag brukar passa på att njuta helt ensam den natten, med gammal  svensk favoritmusik.  Kanske för att jag har tillbringat ca 30 år utomlands, i olika länder, känner jag särskilt under juletid att min själ kräver svenska traditioner. Familjetraditioner med spådom och ritualer får heller inte komma till korta.

Midvinternatten är väldigt speciell, därför föredrar jag att endast vara i förfäders sällskap. Hehe – brukar alltid ha en extra kaffekopp uppdukad för den som kommer. Brukar för det mesta vara min far, som jag hade och har en alldeles speciell bindning till. Han var naturmänniskan som lärde mig allt om djur och natur. Hur jag skulle bete mig när vi mötte vilda djur. Vilka växter som är ätliga och vilka man ska låta bli. Har många fantastiska minnen om tjäderspel, björnmöten och lodjur med ungar. Minns också resor till både Indien och Kina med honom,  där jag fick uppleva mycket. Han var en speciell människa, som jag tyvärr först lärde riktigt känna genom hans dagböcker, som jag fick läsa sedan han lämnat jordelivet.

Vi ska passa på medan tiden finns, att verkligen lära känna våra nära. Kanske är de mer spännande människor än vi anar. Föräldrar och deras föräldrar, mostrar, fastrar eller den gamle grannen mittemot. Vem vet, ibland blir vi riktigt överraskade. Just den här midvintertiden är som gjord för att lära känna sina närmaste på djupet. Ta chansen. Det behöver inte vara familj ,utan kan vara vänner och bekanta vi möter på livets stig och sedan tappar kontakten alltför fort. Själv har jag några i världens många hörn, som jag bemödar mig att hålla kontakten med. Låter månen och stjärnorna vägleda min själ under midvinternatten och öppnar upp med ritualer för kommande nystart. Det blir runläggning och rökelse med önskan om goda energier.

Med ljus och kärlek från Laura