Magisk spådom inför höstens alla ritualer

Det sägs ju, att hösten är den tid, när andligheten är som djupast och världarna allra närmast varandra. Så för att få min spådom att även involvera andevärlden, går jag stigen ner mot mitt perfekta lilla altare, en tall stubbe som fortfarande är jordad och omgärdad av några alar nere vid lillsjön. Alen är ett andlighetens träslag  där träet hjälper oss med kontakter, särskilt vid seanser, och även med att sända meddelanden till och från andevärlden. Det är här rösterna från gångna tider åter hörs i min själ, som en påminnelse om det fina, som nu vårdas som ett heligt minne. 

Jag är väl utrustad med min spåkula av bergkristall, ytterligare en full liten säck med små kristaller, örter för både te och rökelse och en stor hög med bivaxljus att lysa upp omgivningen med, så jag behöver inga speciella färger - bivaxet hanterar allt och doften av honung är ljuvlig.  Dessutom har jag en Tarotkortlek och mina favoritrunor gjorda av alträ en höstdagjämning för många år sedan. Alträet kändes redan då som en nyckel till andligheten runt omkring oss. 

Blandar korten, tänder ljusen, lägger därefter tre kort och avslutar med en runa, medan rökelsen sprider doften av ros och mynta, en härlig blanding för kärlek och pengar. Rosen ger en trygg vänskap och kärlek medan myntan drar till sig pengar och önskat överflöd. För pengarnas skull river jag också lite extra ceylonkanel, den renaste kanelen, över ljusen så doften sprider sig. Så drar jag, 9 i mynt - trygghet, pengar och stabil tillvaro. Riddaren i svärd ger oss ett ordentligt driv framåt och nr 17 stjärnan säger optimism, läkande, andlig förnyelse och att vi har en positiv framtid att vänta. Runan var direkt, Feh = rikedom!  Medan kristallkulan lyste som av silver. Argentum är ju pengar.

Med önskan om en härlig framtid