Uppesittarkväll är mer än bara julklappsrim och chokladkartonger för mig. I mitt hem är denna kväll en bro mellan världarna, en tid då energierna är extra starka och kontakten med andevärlden blir tydligare. Ljusen brinner i varje hörn, doften av rökelse sprider sig och kristaller ligger utplacerade med omsorg. Mina vuxna söner är närvarande på sina egna sätt och vi skrattar, pratar och reflekterar kring året som gått. Men mellan samtalen finns också stunder av stillhet, där jag lyssnar inåt och tar emot budskap som sveper in med vinden. Andarna är nära, viskningar av visdom ekar i tystnaden och ibland känner jag hur en varm närvaro sveper över mina axlar, kanske är det mormor, min ständiga vägvisare.
Det är något särskilt med denna natt, som om tiden stannar och universum lyssnar lite extra noga. Jag ber mina böner, skickar ut tacksamhet och ber om ljus inför det nya året. Uppesittarkvällen är inte bara en tradition, det är en magisk ritual, en bro mellan nuet och det som väntar. En kväll där både himmel och jord möts i harmoni.
