Denna tid då Sverige befann sig i en form av upplysningstid så fanns det en självklar tanke att de egna gärningarna, din egna merit skapade det ädla hos dig som människa och inte pga dina förfäders handlingar.
Blodsbandet inom den gamla krigaradeln var den kraft som bildade en förening och en känsla av utvaldhet.
Revolutionär kraft utgjordes från det nya höggradssystemet som skapade ett andens adelskap och alternativt riddarhus.
Detta särskilda genomslag nådde främst till de som ingick i borgerskapet, i den elfte och högsta graden så fick de ett faktiskt adelskap.
Det blev en form av brödratanke mer än en ättetanke, alltså en god och ädel vän betyder mer än din köttsliga broder.
Denna tanke lade grund till ett internationellt samarbete över alla gränser frimurare emellan. Det själsliga bandet är styrkan och inte det genetiska bandet…
