En kakaoceremoni är inte något du gör i hast, det är en stilla inbjudan till hjärtat att mjukna, öppna sig och minnas sitt eget språk. Ceremoniell kakao har använts i tusentals år i sydamerika, inte som en dryck för njutning i första hand, utan som en bro mellan människa, jord och ande. Kakao bär en varm moderlig energi, den omsluter snarare än pressar, leder snarare än tvingar.
När du sitter med kakao i ceremoni sänks tempot. Kroppen börjar lyssna på ett djupare plan, hjärtat som så ofta skyddas och hålls tillbaka i vardagen, får utrymme att tala. Känslor kan röra sig fritt, minnen kan stiga upp och det som varit stängt kan börja andas igen. Kakao arbetar inte genom plötsliga uppvaknanden, utan genom varsam närvaro.
En ceremoni handlar inte om perfekta ritualer, det handlar om intention. Att sätta sig ner, hålla koppen med båda händerna och tacka jorden för det som ges. Att lyssna på kroppen när kakao sprider sin värme och mjukar upp det sdom varit spänt. Ofta så stärks intuitionen, drömmarna blir klarare och kontakten med den inre rösten tydligare.
Kakao möter dig där du är. I sorg, i glädje, i övergångar och i ny början. Den öppnar inte hjärtat för att du ska prestera mer, utan för att du ska känna mer, på ett tryggt och kärleksfullt sätt. I en värld som ofta kräver svar på en gång, viskar kakaon, "stanna, känn och var här. " Att dricka kakao i en ceremoni är att välja närvaro. Det är att säga ja, till hjärtats visdom och låta den leda dig.
Spiritualism
