Idag ska jag gå ut i skogen. Inte för att vandra planlöst, utan för att lyssna. Jag ska leta efter grenar som ropar på mig, stenar som burit på tyst kunskap i århundraden och kanske någon rot som vill följa med hem. Jag letar inte med ögonen, utan med känslan, ni vet, den där inre rösten som bara vet när något är rätt.
Allt detta är till min mediala kammare. Det är där jag sitter när jag vägleder er, det lilla rummet där tid upphör och andarna viskar. Jag vill att varje liten detalj där inne ska bära på en egen historia, en egen energi. Grenar som böjt sig i vinden, stenar som legat stilla under tystnadens årstider. För mig är det viktigt att mitt rum är levande, att det andas med naturens puls.
Jag vill att den kammaren skall vara trygg, klar och jordad, en plats där det osynliga blir tydligt och där jag kan höra det som inte sägs med ord. Där ska rummet hålla er, när ni kommer till mig för vägledning, men också mig, när jag öppnar mig mot det större.
Så idag är det jag, skogen, vinden och viskande träd. Det jag hittar kommer få bo i mitt rum och bära energin från denna dag, från naturen och från mitt hjärta, till er.
