Från Håvamål ( ber om ursäkt om stavning ej är korrekt ) i Äldre Eddan, strof 155.
DEN TIONDE JAG KAN
OM TROLLKVINNOR JAG SER
HÖGT I LUFTEN LEKA.
JAG VÅLLAR DET SÅ,
ATT DE VILSE FARA
OM SKEPNADEN, DE SJÄLVA ÄGA,
OM SJÄLEN, SOM DE SJÄLVA VILL HA.
Häxeri och vår föreställning om trolldom har funnits troligtvis sedan vårt mänskliga samhällets existens.
Det väsentliga utgår från magin – drömmar och handling- djupt från en önskan att manipulera naturen i enlighet med människans viljor.
Historiens början och dess gryning sammanstrålar de drifter och termer som senare blir religion, teknologi, medicin, trolldom och vidskepelse.
Grottmålningar, figuriner och hällristningar ger oss en första glimt att analysera de mänskliga kulturerna i skriftlig form, både äkta och den förenta nära knuten till maktutövning.
Även om prästerna och prästinnorna ägnade sig åt individuell schamanism som de fornnordiska völvorna, eller om de ingick inom organiserad tempelkultur, gav de uppfattning om att de var länkar mellan det synliga och det osynliga. Det mänskliga och det gudomliga.
Den person som ryktesväg kunde framkalla regn, garantera god årsväxt och få hjälp av en högre makt att bevågna allt från väpnande konflikt till barnafödsel blev en person att lita på och tro på deras råd. Denna individ fick en social auktoritet.
Prästkungar och deras ledning var en konsenkvens av detta genom de stora bronsålder civilisationerna i Irak, Syrien och Egypten runt 3000- och 2000-talen f. kr
Det finns dock spekulationer om trolldomskulturen äldsta har en utgångspunkt i betydligt äldre mänskliga lämningar.
Målningar och skulpturer som faktiskt skapades tiotusentals år före skriftspråket brukas oftast som hypotepiska belägg för att folk sätter sin tillit till ex modergudinnor, prästinnor och shamaner.
Vi kan ta ett motiv från grottmålningar som visar god jaktlycka framkallas genom magi.
Mer om grottmålningar i nästa inlägg.
