Skyddsängeln

Mitt andliga uppvaknande skedde för 20 år sedan. Det var då jag mötte skyddsängeln. Det var ett uppvaknande så starkt att jag aldrig kommer att glömma det: Det är höstkväll och min åttaåriga dotter är hos en kompis. Jag har sagt till min dotter att hon ska ringa mig när hon ska gå hem från kompisen, så att jag kan gå och möte henne. Vi bor i ett litet samhälle och kompisen bor på andra sidan av det samhället. Min dotter ringer mig och jag frågar om hon och kompisen har städat undan, min dotter svarar nej, jag säger till henne att hjälpa till och städa upp, och sedan ringa igen.

Jag återgår till mina sysslor, jag sorterar sådana där ”matkort” i en låda. Helt plötsligt hör jag en röst säga: ”Gå och möt Ramona nu”, jag tittar mig omkring i köket och inser att jag är helt ensam. Jag går och ställer mig vid diskbänken då jag känner en knuff i ryggen och rösten säger nu högre ”Gå och möt Ramona nu”. Jag blev lite fundersam eftersom jag inte var synsk. Jag har aldrig varit intresserad av spådamer eller tarot.

Fortfarande ensam i köket fattar jag misstankar om att något är fel, så jag slänger på mig ytterkläderna och går ut. Det här måste vara skyddsängeln som berättar att något kommer att hända. Där vi bor är det en liten skogsdunge och vid den dungen är det mörkt då ett par lampor gått sönder just där, där är även en liten kurva. Medan jag går mot dungen som är ca 250 meter från huset ser jag en mörk Volvo 245 stanna till vid dungen, förardörren öppnas och motorn är fortfarande på.

Jag kollar på bilen o funderar över varför den stannar på så ologisk plats, fortsätter o gå mot den och när jag är cirka 25 meter från bilen skymtar jag dotterns ljusa hår mellan träden, så jag ropar på henne. Samma stund som jag ropat hör jag hur förar dörren stängs och bilen kör förbi mig. Jag tänker inte mer på det utan förmanar dottern då hon gått utan att ringa igen. Sen frågar jag om hon såg vad bilen gjorde. Hon svarar att hon såg en farbror med ena benet utanför bilen, och att han satte sig att köra iväg när han hörde mig ropa. Än idag får jag kalla kårar när jag tänker tillbaka på denna händelse, och det var denna händelse som fick mig att börja fundera på spådom, healing och spådamer och på skyddsängeln.

Jag är helt övertygad om att denna förare hade ont i tankarna när han körde förbi min dotter i mörkret. Om inte skyddsängeln, om det nu var min eller min dotters, varnat mig så vågar jag inte tänka på vad som kunde ha hänt. Den hjälp som skyddsängeln gav mig är jag evigt tacksam över. Skyddsängeln har även fått mig att acceptera att jag är synsk.